Ackis vill höja beredskapen – vädjar till politikerna

Akademiska sjukhuset behöver göra sig redo för krigstider. På fredagen bjöds politiker in till studiebesök och en tur i ambulanshelikopter, med förhoppningen att de ska hjälpa sjukhuset att rusta.

På fredagen bjöds politiker in till studiebesök och en tur i ambulanshelikopter, med förhoppningen att de ska hjälpa sjukhuset att öka beredskapen inför krigstider.

På fredagen bjöds politiker in till studiebesök och en tur i ambulanshelikopter, med förhoppningen att de ska hjälpa sjukhuset att öka beredskapen inför krigstider.

Foto: Johanna Färlin

Uppsala2023-12-02 16:30

Inte sedan andra världskriget har säkerhetsläget varit så uppskruvat i Europa som nu, med kriget i Ukraina som snart pågått i 20 månader.

Det kastar förstås ljus på vår egen beredskap. Och det är inte bara Försvarsmakten som behöver rusta inför krigstider. Även sjukhus som Akademiska spelar en viktig roll.

undefined
Akademiska sjukhuset har i många år haft sina ambulanshelikoptrar i Ärnas hangarer.

– Alla universitetssjukhus har högspecialiserad vård och är en nationellt viktig resurs. Vi jobbar aktivt med att förbereda oss för det värsta, säger Jan Stangebye, säkerhets- och beredskapschef för Region Uppsala.

undefined
"Vi har en bra beredskap i dag men som med allt annat kan det bli bättre", säger Jan Stangebye, säkerhets- och beredskapschef för Region Uppsala.

Akademiska sjukhuset har tre decenniers erfarenhet av luftburen intensivvård – en avancerad form av ambulanshelikoptrar, alltså. Det gör att de blir viktiga i händelse av krig, för att transportera skadade från fronten.

Sedan många år tillbaka har regionen ett samarbete med Upplands flygflottilj (F16) och får ha sina helikoptrar parkerade i Ärna flygfälts hangarer. Men framtiden för det upplägget är ständigt oviss, enligt regiondirektör Johan von Knorring. Detta eftersom det inte ingår i försvarets uppdrag att samarbeta med landets regioner, och region Uppsala och F16 därför inte kan upprätta något långsiktigt avtal.

undefined
Samarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Försvarsmakten skulle kunna fördjupas. Det säger regiondirektör Johan von Knorring.

– Vi skulle gärna ha ett fördjupat samarbete med försvaret och träna mer tillsammans. I och med våra erfarenheter av luftburen vård kan vi exempelvis erbjuda försvaret utbildning. Men juridik står i vägen, säger han.

Skulle avtalet med Ärna sägas upp behöver Ackis hitta eller bygga en ny plats som klarar förvaring av helikoptrar. Det kan bli väldigt dyrt och ta uppåt tio år att färdigställa. Inga bra förutsättningar nu när Ackis kör med "full gas" mot ökad beredskap, säger Jan Stangebye.

undefined
På fredagen bjöds politiker in till studiebesök och en tur i ambulanshelikopter, med förhoppningen att de ska hjälpa sjukhuset att öka beredskapen inför krigstider.

Förhoppningen är nu att man från politiskt håll ska kunna driva på för en förändring.

På fredagen var två riksdagsledamöter på besök: Uppsalabon och försvarsutskottets ledamot Mikael Oscarsson (KD) samt Christian Carlsson (KD), ordförande i socialutskottet.

De togs först emot på Ärna flygplats. Därefter fick de åka ambulanshelikopter till sjukhuset, där ett besök på neurokirurgiska intensiven väntade.

undefined
Riksdagsledamöterna Christian Carlsson (KD) och Mikael Oscarsson (KD) fick åka ambulanshelikopter under sitt besök – från Ärna till Akademiska sjukhuset.

Att skjutsa politiker med ambulanshelikopter, är det att använda resurserna rätt?

– Det här var inte en skarp resurs, utan en reservhelikopter. Vi betalar 15 000 kronor per flygtimme till flygbolaget och det tar sex minuter hit från hangaren. Men om vi genom besöket får ökade chanser att vara kvar på Ärna var det en otroligt billig slant, säger Per Bondegård, chef för den luftburna intensivvården.

undefined
Per Bondegård är chef för Akademiska sjukhusets luftburna intensivvård.

Mikael Oscarsson (KD) lovar att lyfta frågan i försvarsdepartementet.

– Det är en angelägen sak att lösa ut. Vi får se om vi kan få till en tydligare styrning mot försvarsmakten när det gäller att upprätta den här typen av avtal, så att regionen kan räkna med att vara kvar på Ärna.

undefined
"Om vi ska klara krig eller kris i Sverige eller vårt närområde räcker inte de militära förmågorna, försvaret är helt beroende av vården, de har ju inga egna sjukhus", säger Mikael Oscarsson (KD), till höger. Till vänster Christian Carlsson (KD).

Med under politikerbesöket var också Per Enblad, professor och överläkare på neurointensiven. Han konstaterar att vården redan nu, i fredstider, kämpar för att räcka till. På neurokirurgiska intensiven är ett antal vårdplatser nedstängda på grund av personalbrist.

undefined
Per Enblad, professor och överläkare på neurointensiven, visade vägen en intensivpatient transporteras från helikopterplattan ner till operationssal och avdelning.

Klarar ni både krigsskador och civila patienter samtidigt?

– Det beror på omfattningen. Om det blir en enorm tillströmning är det klart att det blir svårt. Händer något plötsligt får vi jobba som vid andra katastrofer, där har vi många erfarenheter från pandemin. Men det långsiktiga, att bygga för framtiden, är politikernas uppdrag.

Säkerhetsläget i Sverige

"Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas" och "hotbilden mot Sverige är bred och blir alltmer komplex".

Det skrev regeringens försvarsberedning i sin säkerhetspolitiska rapport för 2023, som publicerades i somras.

Där skriver de att totalförsvarsförmågan måste vara stark även under stabilare tider, och vara inriktad mot att försvara Sverige mot väpnade angrepp. Försvarsberedningen slår också fast att "Sverige försvaras bäst inom Nato".

Källa: Rapporten "Allvarstid"

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!