96 familjer utan eget boende
Trots kraftigt ökat byggande är situationen för bostadslösa barnfamiljer svår i Uppsala. I stället för att stötta människor som hamnat i kris tvingas socialtjänsten agera bostadsförmedling på en hårdnande marknad.
- Kön fylls på hela tiden. Den är aldrig i balans och så har det varit länge. Ingen behöver bo på gatan. Men många barnfamiljer får inget stabilt boende. Den starka befolkningsutveckling Uppsala har ökar konkurrensen om lägenheterna och då drabbas de bostadslösa, säger Eva Egnell uppdragsstrateg vid kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad.
De som är bostadslösa kan av olika anledningar inte betala sin hyra, har skulder, eller saknar en tillräckligt hög eller stabil inkomst för att kunna få ett förstahandskontrakt. Vissa har blivit arbetslösa. Andra kan ha akuta behov på grund av våld och misshandel eller är flyktingar.
För att kunna ge dem tak över huvudet får socialtjänsten så kallade kvotlägenheter från kommunens bostadsbolag Uppsalahem. Andelen ska motsvara fem procent av den årliga nyuthyrningen. Det finns också en liknande, frivillig, överenskommelse med privata hyresvärdar. Men det räcker inte långt. År 2007 fick socialkontorets boendeenhet bara in 194 lägenheter av olika storlek. Samtidigt stod 238 familjer i bostadskö. Förra året kom 164 lägenheter in. Men kön var lång - 234 familjer. Hittills år har boendeenheten fått in 150 lägenheter.
- Vi handläggare nästan slåss med varandra om att få tillgång till bostäder för våra akuta ärenden. När det inte går tvingas vi stoppa in barnfamiljer på vandrarhem och hotell och det är dyrt, säger Fred Mellor gruppledare vid boendeenheten.
Speciellt svårt är att det hitta stora lägenheter till familjer med många barn.
- De tvingas bo i flera mindre lägenheter för att få plats. Normen är två personer per sovrum men det fungerar inte. Just nu väntar vi på att ta emot en flyktingfamilj med tio barn. Vi vet inte hur vi ska klara det. En åtta barns familj som kom i somras har ännu inte fått något permanent boende, säger Fred Mellor.
Enheten har också människor som är födda på 1930-talet, haft missbruksproblem som de lyckats ta sig ur, men saknar bostad.
- Man tycker att de åtminstone borde kunna få en egen lite etta de sista åren av sitt liv.
Tidigare kunde boendeenheten köpa bostadsrätter. Den möjligheten har dock inte använts de senaste åren "på grund av politisk ovilja", enligt Fred Mellor.
- Nu får vi ta det vi får, kan inte välja. De leder till att de som flyttar in i våra genomgångslägenheter blir kvar där. Det finns inte heller billiga lägenheter till ensamstående. De senaste vi fått från Uppsalahem är nyproducerade i city och kostar över 7000 kronor i månaden. En femma kostar upp emot 13 000 kronor. Det blir för dyrt. De som flyttar in blir kvar i bidragsberoende, säger han.
För att komma till rätta med problemet måste fler hyresrätter byggas. Det anser Eva Egnell.
- Uppsala har alltid haft en låg andel hyresbostäder. Det gör att vi aldrig kommer i kapp. Kommunen kräver bara att 30 procent hyresrätter byggs i områden med nyproduktion och det är för lite. Den bästa lösningen för våra grupper är att få en lägenhet som de kan bo kvar i, säger hon.
FAKTA
Kommunens boendeenhet förfogar över totalt 1200 lägenheter, därav 950 med så kallade bostadssociala kontrakt och 250 där kommunen gått i borgen så att hushållen fått skriva kontrakt.
Den flesta bostäder finns i områden som Stenhagen, Sävja och Gottsunda.
Kommunens boendeenhet förfogar över totalt 1200 lägenheter, därav 950 med så kallade bostadssociala kontrakt och 250 där kommunen gått i borgen så att hushållen fått skriva kontrakt.
Den flesta bostäder finns i områden som Stenhagen, Sävja och Gottsunda.
Så jobbar vi med nyheter