95 lärartjänster hotade till hösten
Upp till 95 lärartjänster hotas på gymnasiet i höst om inte politikerna tillför mer pengar. Nedskärningarna omfattar också annan skolpersonal och läromedel. Den bedömningen gör ledningen för gymnasieskolan i Uppsala.
Totalt skilde det i december 23 miljoner kronor mellan vad gymnasiet behöver och vad politikerna vill ge. Det skulle betyda att cirka 95 lärartjänster måste tas bort från och med i höst, vilket motsvarar nästan en femtedel av alla gymnasielärare.
14 tjänster bland icke pedagogisk personal måste också skäras ned och anslagen till läromedel minskas med två miljoner kronor.
- Det här är ett svek mot eleverna, säger Anders Ingvarsson, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Uppsala.
Han varnar för att elevernas resultat försämras om nedskärningarna blir verklighet.
- Ett antal elever kommer inte att få den hjälp de behöver vilket gör att avhoppen ökar och lärarna som blir kvar pressas hårdare.
Anders Ingvarsson befarar också att fler elever kommer att välja friskolor om den kommunala skolan försämras.
- Friskolorna expanderar redan och det här kan påskynda det. På sikt betyder det att den kommunala skolan utarmas ännu mer.
Just nu pågår förhandlingar mellan gymnasieskolan och Uppsala kommuns uppdragssida, som är de som bestämmer hur mycket pengar gymnasiet ska få i år. Än är man inte överens, trots att förhandlingarna pågått sedan i höstas.
Skillnaden mellan politikernas och gymnasiets bud har minskat med cirka tio miljoner kronor sedan december, erfar UNT. Det skulle i sådana fall betyda att betydligt färre lärare försvinner. Men gymnasiechef Ove Bergvall vill i dag inte kommentera om man närmar sig en överenskommelse.
I sin bedömning skriver han att det är "i princip omöjligt" att göra nedskärningar för 23 miljoner kronor. Detta eftersom gymnasiet under de senaste fyra åren redan bantat sin organisation.
Sedan år 2003 har till exempel lärartätheten sjunkit från 8,3 lärare per 100 elever till 7,1 lärare per 100 elever. Neddragningar har också gjorts på skolmaten och standarden på läromedlen ligger på 75 procent av nivån för riket.
Anders Ingvarsson på Lärarnas Riksförbund tycker att den borgerliga alliansen sviker sitt vallöfte om att satsa mer på skolan.
- Nu blir det tvärtom en fortsatt nedskärning. I stället för att ta ansvar för grundverksamheten ägnar sig alliansen åt symbolpolitik som till exempel ordningsomdömen. Det är en djup besvikelse.
Mohamad Hassan (fp) håller med om att alliansen inte lever upp till sitt vallöfte. Han är ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, UAN, som fördelar pengar till gymnasiet. Enligt honom räcker inte pengarna som UAN fått från kommunens totala budget till. Det beror på att gymnasiet fått kraftigt ökade lokalkostnader på grund av eftersatt underhåll av flera skolor och stora nyinvesteringar.
- Någonstans har det blivit fel eftersom vi inte fått mer pengar från kommunfullmäktige trots att lokalkostnaderna ökat. I år får vi gilla läget men det är något vi måste rätta till nästa år. Jag kommer själv att slåss för att öka lärartätheten.
FAKTA
Gymnasiets ekonomi
I Uppsala finns 11 kommunala gymnasieskolor och 13 fristående gymnasieskolor.
8 000 elever går i de kommunala gymnasierna och 2 000 går i de fristående.
De kommunala gymnasieskolorna har en total budget på knappt 800 miljoner kronor per år. Ungefär hälften av den utgörs av personalkostnader. Totalt finns 570 lärartjänster i de kommunala gymnasieskolorna.
Gymnasiets ekonomi
I Uppsala finns 11 kommunala gymnasieskolor och 13 fristående gymnasieskolor.
8 000 elever går i de kommunala gymnasierna och 2 000 går i de fristående.
De kommunala gymnasieskolorna har en total budget på knappt 800 miljoner kronor per år. Ungefär hälften av den utgörs av personalkostnader. Totalt finns 570 lärartjänster i de kommunala gymnasieskolorna.
Så jobbar vi med nyheter