Ruth Lindström har bott i sin lägenhet i Rosersberg sedan hon flyttade till orten 1979. Det var i samband med att hon pensionerades. Länge kände hon att hon klarade hemmasysslorna på egen hand men sedan 2008, då hon fyllde 92 år, har hon ansökt om att få komma till något av kommunens äldreboenden, så kallade särskilda boenden, vid tre tillfällen.
Alla gånger har hon dock fått avslag. Senaste avslaget kom i slutet av 2010. Det ärendet ligger för tillfället hos förvaltningsrätten för prövning. Kommunens inställning har hela tiden varit att hon kan klara sig hemma med hjälp av hemtjänst. Hemtjänst är något hon fram till nyligen tackat nej till.
I dag är Ruth Lindström 95 år. Synen är ordentligt nedsatt, hörseln dålig och hon har svårt att röra sig på egen hand, inte minst på grund av kraftiga ryggsmärtor. Hon har fallit ett flertal gånger vilket bland annat lett till ett bäckenbensbrott år 2010.
– Varje liten struntsak, sådant som förr var rutin, är svår. Ska jag värma mat själv så måste jag sitta ned för jag orkar inte stå upp, säger Ruth Lindström.
För någon vecka sedan fick hon också vård på Danderyds sjukhus efter hon varit väldigt förvirrad då anhöriga var på besök.
Att komma till ett äldreboende skulle inte bara göra livet enklare med den service som finns tillgänglig där, säger Ruth Lindström. Den sociala biten spelar också in.
– Det är hemskt att sitta ensam hela dagarna. Hade jag inte haft barn hade jag varit helt ensam, säger hon.
Enligt Susanna Kiesel, verksamhetschef på socialtjänsten, och Ingrid Engström, den som tog det senaste beslutet att avslå Ruth Lindströms ansökan om särskilt boende, så krävs det väldigt mycket innan man får komma till ett äldreboende. I det längsta försöker man med insatser i hemmet och det är först när man märker att det inte längre fungerar som man kan få en plats. I princip måste äldre pröva med hemtjänstinsatser före det kan ske.
– Man är väldigt dålig när man får komma till ett boende i dag. Jag tror att många tänker att det var som förr, att det är socialt, säger Ingrid Engström.
På Ärlinghem, ett av kommunens äldreboenden, avlider ungefär hälften av de boende varje år, enligt uppgift från socialtjänsten.
Ruth Lindströms husläkare skriver i ett utlåtande från januari i år att det är ”svårt för undertecknad att ta ansvar för Ruth Lindströms hälsotillstånd i hennes egna hem” och att Ruth har ett behov av att komma till ett särskilt boende.
– Läkarna tittar på det medicinska när de skriver att personer behöver placeras på ett boende. De vet inte vad vi har för möjligheter att ge insatser i hemmet, säger Ingrid Engström.
Ett läkarintyg ligger därför aldrig till grund för att någon får plats på ett boende, utan är en del av en helhetsbedömning, enligt Susanna Kiesel.
Ensamhet och en egen vilja att komma till ett boende vägs in i bedömningen, men är inte nog för att man ska få en plats.
– Man måste ha omvårdnadsbehovet, det är punkt ett, säger Susanna Kiesel.
Enligt den bedömning som socialtjänsten har gjort är Ruth Lindström alltså inte tillräckligt dålig för att få en plats på ett äldreboende. För andra gången ska nu förvaltningsrätten också ta ställning om hon ska få en plats eller inte.