9: Bengt Ågerup

Bengt Ågerup fick uppskattningsvis 5 miljarder när han sålde sina aktier i Q-Med. Han tycker dock att det är viktigt att inte slå sig till ro med förmögenheten eller bara lämna den vidare till sina barn.
– När man har fått så mycket pengar anser jag att man har ett ansvar för att resurserna kommer till användning. Och det är inte bra för barn att sitta och vänta på sitt föräldraarv. Det är bättre att de utvecklar sina egna förmågor. Därmed kan alla mina besparingar sättas på spel igen. Nu har jag inga andra delägare i min förmögenhet, säger han.

Ambitionen med hans senaste projekt Nxt2b är att hjälpa lovande företag att växa och bli lönsamma. I första hand är fokus på Uppsala–Stockholms-regionen men även internationellt om det finns synergivinster. Främst är det inom medicinområdet han tänker sig investera. Även om det visar sig vara en dålig affär kan det finnas vinster i projektet.
– Om det skulle visa sig att ett projekt inte kan utvecklas vidare på grund av till exempel en klinisk prövning så har man bidragit till att kunskapsnivån har höjts.
– Och det gäller även i Sirius. Det handlar om att ta hand om ungdomar som utvecklar sitt idrottsliga intresse. Det är viktigare än att Sirius vinner matcher, fortsätter han syftande på ett av sina andra projekt, Upplands Spelarutveckling, som stöttar Sirius.

Han säger att det Sirius saknade var en grundplåt för att de skulle våga satsa på unga spelare. Ju sämre ekonomi desto kortsiktigare blir föreningen.
– Den manliga fotbollen är överhettad. Man övervärderar spelarna och undervärderar den egna föreningens möjlighet att vaska fram förmågor. Där är damfotbollen mycket bättre, säger Bengt Ågerup.
Någon skulle möjligen kunna invända att han tjänat sin förmögenhet på en verksamhet som inte är den mest etiska inom medicinen. Q-Med har haft produkter mot fekal inkontinens och ledartros. Men de stora pengarna har man tjänat på bröstimplantat och medel för att släta ut rynkor.
– De kvinnor som har de här intressena stod inför en rad dåliga alternativ. Och när vi har en teknik som är i princip biverkningsfri är det vårt ansvar att erbjuda den.
– Och det är väl inte mindre moraliskt att förbättra sitt utseende med fillers än att gå till frisören för att klippa bort överskottshår, säger Bengt Ågerup.