75 750 ton förorenad jord tas bort – för 41 miljoner

En skola för drygt 900 barn och ungdomar samt affärslokaler och kontor på busstomten är den sista planerade delen av Kungsängen. Men innan den byggs måste först 75 750 ton förorenad jord schaktas bort. Och ja – de klassiska Gunnar Leche-byggnaderna blir kvar.

Busstornet är en kvadratisk byggnad ritad av Gunnar Leche (stadsarkitekt mellan 1920 och 1954). Byggnaden har ett säteritak och är funkisinspirerad med putsade fasader och regelbundna fönsterrader.

Busstornet är en kvadratisk byggnad ritad av Gunnar Leche (stadsarkitekt mellan 1920 och 1954). Byggnaden har ett säteritak och är funkisinspirerad med putsade fasader och regelbundna fönsterrader.

Foto: David Rydell

Uppsala2021-12-26 05:00

Stadsteatern, Vaksalaskolan och Tullhuset är några av Uppsalas mest kända byggnader. Alla ritades av arkitektlegendaren Gunnar Leche som satt djupa spår i Uppsalas stadsbild då han verkade som stadsarkitekt mellan 1920–1954.

undefined
Busstornet är en kvadratisk byggnad ritad av Gunnar Leche (stadsarkitekt mellan 1920 och 1954). Byggnaden har ett säteritak och är funkisinspirerad med putsade fasader och regelbundna fönsterrader.

1944 beslutades att det skulle byggas ett nytt bussgarage och en ny spårvagnshall i det då nya industriområdet Kungsängen. I dag har platsen adressen Kungsängsgatan 62. Dåvarande stadsarkitekten fick i uppdrag att rita bussgaraget och även det numera q-märkta Busstornet. Den funkisinspirerade gula byggnaden uppfördes i tre våningar med kontor och personalutrymmen (självklart organiserades byggnaden tidstypiskt så att arbetare och tjänstemän inte behövde beblandas). Bygget kompletterades invändigt med en gigantisk väggmålning som visade hur Uppsala såg ut på 1940-talet.

undefined
Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) framför en gigantisk målning inne i Busstornet 2017. Väggmålningen föreställer Uppsala på 1940-talet. I en antikvariatisk förundersökning från 2018 står det: "En anslående väggmålning i trappan föreställande Uppsala är byggnadens mest intressanta företeelse." Bilden är en arkivbild.

Från området har busstrafiken utgått ifrån i 74 år men tidigare i år lämnade Gamla Uppsala Buss (GUB) området och Busstornet bakom sig för en ny stadsbussdepå i Fyrislund – ett omtvistat bygge som stod klart först 15 månader efter utsatt tid.

undefined
På området ska bland annat en skola för 780 elever och förskola för 144 barn byggas. Tidigare i år blev det klart att Uppsala kommun ska sälja hela projektet, som även inkluderar kontors- och affärslokaler om drygt 24 700 kvadratmeter, till en privat aktör. Först 2026 beräknas området stå klart.

I Kungsängen fortsätter arbetet med det som kallas för Industristadens sista del. På området där Busstornet står ska en skola för 780 elever samt 144 förskolebarn, en idrottshall samt kontors- och affärslokaler om drygt 24 700 kvadratmeter, byggas. Hela projektet beräknas stå klart 2026 och kommunen ska sälja hela rubbet till en privat aktör.

undefined
Busstornet ligger mitt i det området i Kungsängen som brukar kallas för "Industristadens sista planerade del".

Men först krävs en rejäl sanering. Både Uppsala kommun och Region Uppsala har nu i december klubbat att dela lika på saneringskostnaderna om totalt 41 miljoner kronor. Ett avtal skrevs redan 2009 då kommunen köpte fastigheterna av Uppsalabuss men har nu alltså spikats politiskt.

undefined
Mellan 1944 och 2021 utgick busstrafiken från depåerna på Kungsängsgatan 62. För att kunna bygga upp området på nytt måste marken därför saneras. Totalt måste 75 750 ton förorenad jord schaktas bort till en kostnad av 41 miljoner kronor. Uppsala kommun och Region Uppsala har nu klubbat att dela lika på kostnaden.

Totalt uppskattas det att 75 750 ton förorenad jord måste tas bort.

undefined
Busstornet fungerade som huvudkontor för Gamla Uppsala Buss fram till 2014. Sedan användes byggnaden till bussförarutbildningen ända fram till februari 2021 då stadsbussarna fick ett nytt hem i Fyrislund.

Vad händer då med Busstornet? Enligt kommunens projektplan ska byggnaden användas för fritidsklubb och träffpunkt för äldre. Det finns även planer på att använda det för föreningsverksamhet.

undefined
Trikiner är små köttätande rundmaskar som kan infektera människan. Infektion är numera ovanlig men under tidigt 1900-tal var situationen desto allvarligare och det blev en statlig angelägenhet att kunna inspektera kött. Stadsarktitekten Gunnar Leche ritade Köttinspektionen som öppnade portarna 1930 (då under namnet Köttbesiktningsbyrån).

På området ligger även en annan byggnad ritad av Gunnar Leche: Köttinspektionen. När byggnaden öppnade portarna 1930 var det en så kallad köttbesiktningsbyrå, numera är det en kulturell mötesplats. Även den bevaras.     

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!