En stor deI av Uppsalas hushåll lämnar inte sin plast till återvinning utan kastar den istället bland de brännbara soporna. Plasten bränns sedan upp vid Vattenfalls anläggning i Boländerna. Eftersom nästan all plast görs av fossil olja bidrar koldioxidutsläppen till den globala uppvärmningen.
Om Uppsalaborna istället sorterade ut plasten skulle följden kunna bli inte bara mindre klimatpåverkan utan även billigare fjärrvärme.
Hur är det möjligt? Det hänger samman med EU:s modell med utsläppsrätter som omfattar bland annat energiverket i Boländerna. Faktum är att utsläppsrätterna har en direkt koppling till vad du betalar för att din bostad ska värmas upp på vintern.
Resonemanget är ganska snårigt men ungefär så här fungerar det:
Företag som släpper ut koldioxid från fossila källor, till exempel förbränning av plastavfall, tilldelas varje år ett visst antal gratis utsläppsrätter av EU. Ett av de företag som får utsläppsrätter är Vattenfalls anläggning i Boländerna.
För att pressa företagen att minska sina utsläpp är tilldelningen av utsläppsrätter oftast lite mindre än vad företagen gör av med. Eftersom företagen får färre utsläppsrätter än de behöver tvingas de köpa in utsläppsrätter från marknaden, i annat fall kan de få böter. Företagen kan alltså spara pengar om de minskar sina utsläpp. Dessutom drar EU ner antalet utsläppsrätter med ett par procent om året, något som fått marknadspriset att stiga.
Nu över till anläggningen i Boländerna och hur den påverkas. 2013 fick Boländerna 312 000 utsläppsrätter. I takt med att EU krymper antalet utsläppsrätter har tilldelningen för anläggningen i Boländerna minskat. För 2021 är antalet utsläppsrätter 75 000 stycken vilket innebär en minskning med 76 procent sedan 2013.
En utsläppsrätt motsvarar utsläpp av ett ton koldioxid från fossila källor. Anläggningen får med andra ord släppa ut 75 000 ton koldioxid från fossila källor under 2021. Men eftersom utsläppen är större än så måste Vattenfall köpa in utsläppsrätter på marknaden.
Det är här pengarna kommer in i bilden. I och med den minskade tillgången på utsläppsrätter ökar priset snabbt. På fem år har priset för en utsläppsrätt stigit mer än tio gånger, från cirka 50 till 600 kronor per ton koldioxid.
Hur mycket Vattenfall betalar utsläppsrätter till anläggningen i Uppsala är inte officiellt. Men enligt vad UNT erfar uppgick kostnaden i fjol till ungefär 12 miljoner kronor.
Vad har det här att göra med vad Uppsalas hushåll betalar för fjärrvärmen? Jo, fjärrvärmen tillverkas bland annat av energin från plasten som bränns och en del av fakturan för fjärrvärmen utgörs av kostnader för utsläppsrätter.
På så sätt sluts cirkeln: Uppsalaborna slänger plast bland brännbara sopor istället för att lämna den till återvinning. Och det får man sedan betala för. På sikt lär det bli ännu dyrare eftersom priset för utsläppsrätterna sannolikt kommer att fortsätta öka.
Thomas Jonsson vid Vattenfall anser att systemet med utsläppsrätter påverkat verksamheten i Boländerna i mer klimatvänlig riktning.
Som exempel nämner han att fjärrvärmen tidigare framställdes genom eldning med torv som räknas som ett fossilt material. Men 2019 stoppades torveldningen.
– Utsläppsrätterna är en stark bidragande orsak till att eldningen med torv i kraftvärmeverket lades ner, säger Thomas Jonsson.
Att fortsätta framställa fjärrvärme med torv skulle helt enkelt bli för dyrt på grund av utsläppsrätterna.
I och med att torven är borta ur bilden är plasten i avfallet den enda fossila energikälla som återstår i anläggningen i Boländerna.
Ett sätt för Vattenfall att slippa kostnaderna för utsläppsrätter vore att företaget sorterade bort plasten ur soporna.
– Rent tekniskt är det möjligt men det skulle kräva stora investeringar. Men om priset på utsläppsrätter ökar mycket kunde det kanske bli intressant att investera i en sådan anläggning, säger Thomas Jonsson.
En annan lösning vore så klart att fler Uppsalabor lämnar sin plast till återvinning.