"Uppsalas häkte är överfullt av intagna". Så löd en UNT-rubrik våren 2019. Sedan dess Uppsala fått fler poliser och antalet färdigställda utredningar ökar. Det medför att fler misstänkta ställs inför rätta och att Uppsala tingsrätt redovisar ett växande ärendeflöde.
Det här har inte precis gjort det lättare för Kriminalvården. Något som ytterligare lägger sten på börda för Kriminalvården är de häktningar och domar som är på gång i kölvattnet av Encrochat och Anom, det vill säga telefonitjänster för kriminella vars meddelanden hamnat i händerna på polisen.
– Målen till följd av Encrochat och Anom har stor påverkan på vår verksamhet, säger Pernilla Vikström, chef för häktet i Uppsala.
Uppsalahäktet har 57 platser. När UNT kollade läget på fredagen fanns fyra vakanser men alla platser väntades bli upptagna i och med de klienter som var på väg in senare samma dag.
– Vi kan hantera situationen i dag och i morgon men läget förändras hela tiden. Vi försöker lösa platsbristen genom att dubbelbelägga, vi gör om besöksrum och så vidare, uppger Pernilla Vikström.
Häktet i Uppsala samverkar med andra enheter inom Kriminalvården i närområdet och personer placeras där det för tillfället finns vakanser.
Även på andra håll i landet är häktena fyllda till bristningsgränsen. I onsdags var 2 514 personer häktade i Sverige vilket kan jämföras med att det totalt finns 2 523 häktesplatser. Det innebar att det under onsdagen fanns 9 lediga platser och att vakansgraden uppgick till 0,3 procent.