– Det här är ett väldigt tydligt exempel på att sars-cov-2-viruset hos vissa patienter i första hand angriper nervsystemet och orsakar ett slags neuro-covid, om än oftast inte så svår som i detta fall, säger Elham Rostami, neurokirurg vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Hon och flera andra läkare som deltog i vården av kvinnan beskriver nu fallet i en rapport i den ledande neurologitidskriften Neurology.
– Vi vill att kollegor världen över ska få ta del av våra erfarenheter av att ställa diagnos och behandla ett så allvarligt akut angrepp på hjärnan vid covid-19. Jag tror det är bra om även allmänheten känner till att covid-19 i vissa fall kan få så svåra följder, säger Elham Rostami.
Kvinnan, som insjuknade i början av april, sökte efter några dagar vård vid akuten i hemstaden. Näsprover påvisade sars-cov-2, men eftersom andningen och blodcirkulationen inte var nämnvärt påverkade bedömdes hon inte behöva läggas in för vård.
Tillbaka i hemmet blev kvinnan alltmer loj och när det inte gick att väcka henne slog anhöriga larm. När hennes tillstånd fortsatte att försämras under några dagars vård vid länssjukhuset i grannstaden gjordes en ny skiktröntgenundersökning av hjärnan. Den väckte misstankar om att covid-19 utlöst ett allvarligt angrepp i hjärnan, på fackspråk kallat akut nekrotiserande encefalopati.
Dagen därpå fördes kvinnan till Akademiska sjukhuset. En undersökning med magnetkamera påvisade flera sjukdomshärdar i hjärnan och ryggvätskeprover visade att halterna av ett par ämnen som frisätts när nervceller skadas var mycket höga.
– Däremot dröjde det ytterligare flera dagar innan vi också hittade sars-cov-2 i ryggvätskeprover vilket kan indikera att virusinfektionen bidrog till skadorna i hjärnan, säger Elham Rostami.
Det finns ingen etablerad behandling av akut nekrotisk encefalopati och de flesta som drabbas dör av sina hjärnskador. I detta svåra läge beslutade läkarna att pröva en behandling som ibland används när autoimmuna sjukdomar orsakar en inflammation i hjärnan.
Behandlingen, så kallad plasmaferes, innebär att patientens blodplasma separeras från resten av blodet i en apparat utanför kroppen och sedan ersätts med ny plasma från blodgivare. Fem gånger gjordes sådana blodplasmabyten.
Kvinnan återfick långsamt medvetandet och började reagera på rutintester av nervfunktionen. Efter det femte plasmabytet, en månad efter att hon blev sjuk, svarade hon på frågor med att nicka, rörde på benen och pekade på ett inramat foto av sina barn. Några dagar senare kunde hon komma ur respiratorvården.
– Till skillnad från de flesta med covid-19 som får respiratorvård var hennes lungfunktion aldrig särskilt dålig. Det var medvetslösheten som gjorde att hon behövde hjälp med andningen, säger Elham Rostami.
Kvinnan, som i dag genomgår rehabilitering, ingår i en forskningsstudie kring nervskador orsakade av covid-19. I den kommer hon att följas upp med kontroller under flera år.
Akut nekrotiserande encefalopati har mycket dålig prognos. Läkarna påpekar att de trots detta inte säkert vet om plasmabytena vände sjukdomsförloppet eller om kvinnan ändå hade återhämtat sig.
– Vi vet i dag alldeles för lite om sjukdomen och dess behandling. Plasmabyten och andra möjliga behandlingar får utvärderas i större studier när vi lär oss mer om sjukdomen, säger Elham Rostami.