50 miljoner till forskning om religion och samhälle
I ett samhälle i snabb förändring, och där Sverige inte längre är en isolerad avkrok utan ett mångkulturellt land mitt i världen, är religionen åter blivit något att räkna med. Det menar Uppsalaforskare som ska studera religionen som samhällsfaktor.
Professor Anders Bäckström.
Foto: Jörgen Hagelqvist
Sedan 60-talet, den sociala ingenjörskonstens glansdagar då tanken var att kunna eliminera orättvisor och ohälsa genom byggandet av välfärdsstaten, har mycket hänt och världen och dess samhällen ser annorlunda ut. Globaliseringen har gjort Sverige till en del av världen, mångkultur har skapat religiös pluralism med många religioner bredvid varandra, vi har gått från industrisamhälle och modernism till något nytt och osäkert, till vad som kallas tjänstesamhälle, senmodernism eller postmodernism.
Även hos världens ledare märks osäkerheten som förändringarna skapat, men då som en stress över att religionens roll ska bli starkare, menar Anders Bäckström. Men frågan är hur betydande religionen verkligen är som samhällsfaktor i dag.
- Jag tror kanske att religionen alltid spelat en viktig samhällsroll, men under en tid har vi inte velat tro det utan underskattat dess betydelse. Men nu blir religionen allt synligare igen, säger han.
Han är forskningsledare för det projekt som i förra veckan fick beskedet att man som ett av en liten minoritet icke naturvetenskapliga projekt får Linnnéstöd under tio år av Vetenskapsrådet. Drygt 50 miljoner kronor ska användas till forskning om religionen som samhällsfaktor och de utmaningar som det demokratiska systemet och rättssamhället står inför.
- Det är ett väldigt erkännande av vår forskning och av att den här frågan är viktig och aktuell, säger Anders Bäckström.
Sex särskilda teman som på olika sätt belyser religionens roll i samhället ska studeras, och det är sannerligen inga små detaljfrågor forskarna tar sig an:
* hur ser samspelet mellan samhällsförändring och religiös förändring ut,
* hur påverkar religiös och kulturell mångfald diskussioner om demokrati, mänskliga rättigheter och nationell säkerhet,
* vilken roll har religion och existentiella frågeställningar i relation till individens ohälsa respektive välbefinnande,
* hur ser relationen mellan religiösa aktörer och förändrade villkor för välfärdsstaten ut,
* hur ser förhållandet mellan vetenskap och religion ut, och hur präglar detta människors världsbild.
- Skulle det visa sig att den stressrelaterade sjukdomsproblematik som finns i väst i dag är relaterat till existentiella och religiösa frågor är det väldigt intressant, säger Anders Bäckström som i sitt stora forskarlag även samlar medicinare.
- Och vi samarbetar nära med jurister och andra samhällsvetare. Frågeställningarna är så svårarbetade att vi behöver många kompetenser för att lyckas ringa in den grundläggande problematiken, säger Anders Bäckström.
Vid institutionen för teologi och vid Centrumet för studier av religion och samhälle, som fram till för något år sedan var ett eget forskningsinstitut under Diakonistiftelsen, finns en stark tradition av forskning inom det här fältet. Den kompetens som byggts upp tror Anders Bäckström var tungan på vågen när 20 Linnéstöd skulle delas ut till över 100 sökande, efter granskningar av internationella experter.
- Vi har övat på många andra stora projekt och har redan mycket mätdata från europeiska enkätstudier att analysera på nya sätt, säger Anders Bäckström.
Så jobbar vi med nyheter