Så här såg Svista Värdshus ut i våras. Det har varit på väg att rivas i många år.
Vikingaarvet
En "historielobotomerad katastrof", en attraktion i nivå med Domkyrkan eller ett hot mot nationella riksintressen? Vikingaparken i Fullerö kastades mellan hinder och grönt ljus och väckte starka känslor, även med nyproduktionsmått mätt.
Historien om Fullerö sträcker sig över nästan tjugo år och började på ett värdshus i Bälinge.
Femtio år efter att planerna nämndes för första gången påbörjades bygget av nya E4:an mellan Uppsala och Mehedeby på senvåren 2002. Omläggningen av trafiken skulle bland annat helt stoppa kundflödet till Svista värdshus. Vahik Abrami som drev den hyllade vägkrogen förstod snabbt att han behövde förflytta sig.
Året efter köpte hans bolag in sig på Fullerö Gård som skulle bli avskuren av den fyrfiliga motorvägen. Kommunen hade lösa planer på att bygga bostäder i området runt Storvreta som ligger strax norr om gården, men Vahik Abramis planer växte snabbt till något betydligt större än så.
2006 släpptes översiktsplanen och planerna började ta form ordentligt. Vahik Abrami skulle skapa ett “besöksmål i världsklass” som han senare skulle kalla det. En vikingapark.
Skiss av vikingaparken.
Mot slutet av årtiondet började planerna konkretiseras. En dansk arkitektbyrå ritade upp området och ett amerikanskt underhållningsföretag som levererat åkturer till nöjesparker och koncept för casinon världen över togs in som konsulter. Temaparken skulle få både hotell och galleria i ett sammanhållande vikingatema. 100 företag skulle få plats, mer än hälften av dem skulle vara varumärken som inte tidigare fanns i området, "kanske inte ens i Sverige".
En modell av parken ställdes ut inför att allmänhet och politiker skulle tycka till.
En sporthall med fullstor fotbollsplan, två innebandyplaner och med möjlighet att förvandlas till en evenemangsarena för 4 500 åskådare på somrarna. Berg-och dalbana och karuseller, allt i vikingatema. Också bostadsområdena inspirerades av vikingabyar. Totalt rörde det sig om en yta motsvarande nästan 50 fotbollsplaner för nöjesparken och ytterligare drygt 40 för bostäder. Projektledarna beskrev planerna som “en nationell angelägenhet av internationell klass”.
De cirkelformade områdena inspirerades både av vikingabyar och kinesisk arkitektur.
Samtidigt kom kritik, först från föreningen Vårda Uppsala och sedan även från länsstyrelsen. Länsantikvarien uttryckte oro över att ett upplevelsecentrum i närheten av Uppsala högar skulle “allvarligt skada och förminska upplevelsen av riksintresset”. Handelskammaren däremot pratade om en attraktion i nivå med Domkyrkan.
En del av kritiken mot parken var att den riskerade att spä på den felaktiga bild som ofta sprids om vikingar i populärkulturen. Vahik Abrami säger att han personligen inte ansågs ha tillräckligt bra koll. “Jag behöver inte ha kunskap om vikingar, jag är entreprenör”, berättar Vahik Abrami att han tänkte då.
– Tanken var att ta in personer som kan historien. Syftet var att lyfta Uppsalas vikingaarv och utbilda våra ungdomar.
Han tror att kritiken startade när en reporter fick syn på en vikingahjälm med horn på hans kontor. Just hjälmar med horn är kanske det tydligaste exemplet på hur vikingar felporträtteras.
– Jag köpte hjälmen på Uppsala turism och hade en tanke om att man kanske kan sälja såna till barn.
Samtidigt lät han tillverka exakta replikor av hjälmar och svärd som hittats runt Uppsala. Han har fortfarande kvar dem.
Här var parken planerad. Till höger ligger det som idag är den färdigbyggda delen av Fullerö Hage.
Våren 2011 var debatten om parken som hetast. Masterstudenter i arkeologi skrev att bygget hotade att förstöra ett kulturarv med riksintresse. En krönikör ville låta rista en 30 meter hög runsten för att påminna eftervärlden om vilka beslutsfattare som förvandlade Fullerö Park till en "historielobotomerad katastrof".
Vahik Abrami svarade att parken byggde både på fakta och myter om vikingar och tog hänsyn till fornlämningarna. Han kallade den ett besöksmål i världsklass.
Illustrationsbild för en av hustyperna.
Två år senare antogs detaljplanen av ett oenigt fullmäktige. Det verkade fritt fram för Vikingaparken, som enligt det blåa styret skulle skapa hundratals arbetstillfällen och som enligt den rödgröna oppositionen skulle innebära ökad biltrafik och negativa konsekvenser för miljön. Miljöpartiets Maria Gardfjell (MP) var besviken och Vänsterpartiets Emma Wallrup (V) frågade hur länge alliansen ville bete sig som strutsar. Liv Hahne (M) svarade att ett enskilt projekt inte kunde belastas för hela världens miljöproblem.
Planen röstades igenom men det var långt ifrån över. Delar av dåvarande Folkpartiet gick emot partilinjen och överklagade detaljplanen till länsstyrelsen, som upphävde kommunens beslut. Orsaken var ett formellt fel. Senare samma år godkändes detaljplanen igen efter att felet rättats till.
Vahik Abrami, som länge kämpade för Vikingaparken, står framför åkern där parken var planerad.
I oktober 2013 var Vahik Abrami Veckans Upplänning i P4 Uppland.
“Jag ger aldrig upp”, sa han då. “Det finns inget som skulle få mig att ge upp”.
Två år senare beslutade mark- och miljööverdomstolen att upphäva kommunens beslut och därmed definitivt döda planerna. Vahik Abrami höll sitt löfte och vägrade ge upp.
Bara några veckor efter att planerna för Vikingaparken lades ned godkändes detaljplanen för bostadsdelen av området.
– Man hade inte tid att sörja, det var bara att börja jobba igen.
I samma veva klev Björn Lundman på som projektledare. Han hade följt turerna om parken i media genom åren.
Björn Lundman flyttade till Uppsala för att plugga teknisk fysik. "Sen blev jag kvar här", säger han.
– När man läste tidningen fick man uppfattningen att det låg tio meter från Uppsala högar, men det är ju fem kilometer, säger han.
I dag heter området Fullerö Hage och består av 400 bostäder, förskola, butik, bilverkstad och bensinstation. Om allt går som planerat börjar byggnationen av en företagspark med motsvarande 16 fotbollsplaner lokalyta mot årsslutet, på samma plats som Vikingaparken var planerad. Inom ett par år väntas också en skola för över 400 elever, en idrottshall och ytterligare 100 bostäder.
Ungefär 1000 personer har flyttat in i Fullerö Hage än så länge.
Även det här projektet har mötts av kritik. Det utlovade pendlarläget verkar dröja och kommunen har satt stopp för livsmedelshandel i företagsparken för att inte konkurrera ut butikerna i Storvreta.
– Det är kommunens beslut och vi får finna oss i det. Men vi tycker synd om de boende som måste åka och handla i Gränby eller Storvreta, säger projektledare Björn Lundman.
Vahik Abrami började som takläggare i Teheran och har varit entreprenör hela sitt liv.
Vahik Abrami köpte in sig på marken 2003. Han är inte bitter över att det har tagit lång tid. Han vill heller inte gå in på hur mycket processen har kostat honom.
– Jag tittar alltid framåt. Jag är stolt över att man har åstadkommit något fint för sin stad, något som finns kvar. Mina barnbarn kommer se det här och tänka på morfar eller farfar.