Uppsala tingsrätt meddelade sin dom i det uppmärksammade målet på fredagen. Det är sannolikt första gången en forskare åtalats för brott mot etikprövningslagen som gäller forskning på människor.
Enligt tingsrätten har åklagaren inte lagt fram tillräckliga bevis för att provtagningen ingick i ett forskningsprojekt som krävde etiktillstånd. Dessutom är det enligt rätten inte klarlagt att Åke Lundkvist hade en ledande roll i provtagningarna. Slutsatsen blir att han frikänns. Domstolen är enig och stöder sig bland annat på de andra forskare som vid rättegången vittnade om att provtagningarna inte kan jämställas med forskning.
Vice chefsåklagare Micael Dahlberg hade på fredagen inte tagit ställning till om domen ska överklagas, men konstaterar att rätten anser att bevisningen inte räcker:
– Det är en ren bevisfråga och jag vet inte vilken annan bevisning som kan vända upp och ned på detta, säger han till UNT.
Eftersom fallet är det första i sitt slag kommer åklagaren att diskutera ett eventuellt överklagande med Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum som bland annat gör uppföljningar av rättsläget.
Provtagningarna för antikroppar mot coronaviruset gjordes på bekanta och bekantas bekanta till den forskargrupp där Åke Lundkvist ingick. Deltagande var frivilligt och proven togs bland annat i en bostadsrättsförening i Upplands Väsby, på ett gym och bland medlemmar i en båtklubb.
Provtagningarna anmäldes till åklagare av Överklagandenämnden för etikprövning som ansåg att det rörde sig om forskning som kräver etiktillstånd. I vintras beslutade åklagaren att åtala Åke Lundkvist. Vid rättegången i Uppsala tingsrätt yrkade åklagaren på bötesstraff för Lundkvist.
Enligt Åke Lundkvist krävdes inget etiktillstånd, bland annat eftersom det inte gjorts ett ur vetenskaplig synpunkt representativt urval av deltagarna eller fanns någon vetenskaplig frågeställning bakom testerna. Han har hela tiden nekat till brott.
Provtagningarna på våren 2020 visade, enligt forskarna, att betydligt färre personer haft covid-19 än Folkhälsomyndighetens uppskattningar. Resultatet talade också för att smittspridningen var mycket ojämnt fördelad mellan olika områden i Stockholmstrakten.
UNT har tidigare i en serie artiklar rapporterat om efterspelet till forskarnas studie som bland annat innehöll anklagelser om mörkläggning och smutskastning.