29-åringen från Uppsala dömdes den 26 juli till drygt åtta års fängelse för bland annat narkotikabrott. I bevisningen mot mannen ingår meddelanden från hans Encrochat-mobil.
I måndags dömdes en yrkeskriminell 29-årig Uppsalabo till drygt åtta års fängelse för bland annat narkotikabrott. Enligt tingsrätten har han lett en pyramidliknande brottsorganisation med bas i Uppsala och totalt fälldes 52 personer i målet.
I bevisningen mot 29-åringen ingår krypterade meddelanden han skickat via teletjänsten Encrochat. 29-åringen är en av dem som greps hösten 2020 när en våg av häktningar drog fram genom Sverige. Det var en direkt följd av att fransk polis lyckats ta sig igenom krypteringarna i Encrochat-mobiler som använts av runt tusen grovt kriminella personer här i landet. För närvarande är cirka 250 personer häktade i olika Enchrochat-relaterade utredningar i riket.
Den yrkeskriminelle 29-årige Uppsalabon filmar när han eldar upp sin Encrochat-mobil, sedan han fått klart för sig att polisen lyckats ta sig förbi krypteringen.
Första veckan i juni 2021 genomförde svensk polis ytterligare ett stort antal gripanden. Den gången berodde det på att FBI lurat mängder av brottslingar att använda den krypterade teletjänsten Anom som dock FBI hade full insyn i. Efter insatsen mot personer som kommunicerat via Anom hamnade ytterligare cirka 150 personer i Sverige i häkte. En av dem är en 42-årig Uppsalabo som greps i Spanien. Flera poliskällor betecknar 42-åringen som en kriminell toppfigur och han påstås ligga bakom en stor del av den organiserade brottsligheten i Uppsala. Han misstänks bland annat för synnerligen grovt narkotikabrott och för ett ärende gällande sprängmedel i Stenhagen.
42-åringen utpekas som ledare i Uppsalas undre värld. Han greps i juni i år under en polisinsats kallad Trojan Shield, som riktades mot personer som använt teletjänsten Anom.
Sammanlagt sitter för närvarande runt 400 personer i häkte efter att ha använt Encrochat och Anom. Det kan jämföras med att det finns cirka 2 500 häktesplatser i Sverige. Således upptas nästan var sjätte plats på landets häkten av personer som gripits på grund av polisens avslöjanden kring dessa båda teletjänster. Det här förvärrar den redan svåra platsbristen inom Kriminalvården.
– De masshäktningar från organiserad brottslighet som gjorts i samband med de avkrypterade telefonitjänsterna påverkar såklart platsbristen på häktena avsevärt, konstaterar Stina Lyles, pressekreterare vid Kriminalvården.
Enligt myndigheten finns för närvarande drygt tusen fler intagna på landets häkten och anstalter än vad dessa är dimensionerade för. Under juli har de fasta häktesplatserna varit belagda till 99 procent. Men genom att skapa tillfälliga platser har Kriminalvården fått ner den sammanlagda beläggningsgraden till 91 procent.
En man som utsatts för ett mordförsök i Södertälje skriver till en vän på Encrochat. En 35-årig man från Uppsala fick nyligen elva års fängelse för bland annat mordförsöket.
Framöver väntas situationen bli än mer ansträngd. Orsaken är att internationell polis i april i år meddelade att man lyckats ta sig in i ytterligare en krypterad teletjänst, kallad Sky Ecc. Enligt polisen kan det materialet vara dubbelt så omfattande som det från Encrochat.
Bristen på platser för frihetsberövade är så allvarlig att Kriminalvårdens säkerhetschef Kenneth Holm uttalat att organisationen kan stå inför ett paradigmskifte.
Till år 2030 planerar Kriminalvården att öka antalet häktes- och fängelseplatser med 37 procent. Det skulle innebära ett tillskott med 2 800 platser.
Hittills har problemen för Kriminalvårdens del mest handlat om häktesplatser. Men i takt med att personerna döms behövs givetvis anstaltsplatser för dem. I de Encrochat-mål där domar redan fallit har det ofta rört sig om mycket långa fängelsestraff, upp till livstid.
– I många fall handlar det om mycket farliga personer som misstänks för grov brottslighet. Om de döms måste vi vara beredda på att placera dem på anstalter med högsta säkerhetsklass och vi har ett begränsat antal sådana platser, uppger Stina Lyles vid Kriminalvården.
Kriminalvården planerar att öka antalet platser på häkten och fängelser med 37 procent till år 2030.