Prognoserna finns i en uppdatering av kommunens översiktsplan. Till idag har prognoserna byggt på att Uppsala som mest växer med 3 600 personer om året. Det ger en befolkning på 340 000 invånare år 2050. Nu skruvas prognosen upp med ytterligare 20 procent till en "extra hög" nivå. Med den växer antalet invånare med 4 800 personer om året och landar på 380 000 år 2050.
– Det handlar om ett högsta scenario. Vi måste inte bli så många, 380 000 är inget självändamål, men kommunen måste ha en beredskap i fall det skulle bli verklighet, säger kommunalrådet Erik Pelling (S).
Ni skriver att "lägesfördelar" och "lyckosamt näringslivsarbete" kan ge "extra växtkraft". Det låter som ni ändå strävar ditåt?
– Vi jobbar på att Uppsala ska vara en attraktiv kommun. Motsatsen skulle vara katastrofal.
Hur sannolikt är det att vi är 380 000 år 2050?
– Det är inte orimligt. Uppsala har vuxit varje år sedan 1950-talet. De senaste fem åren har vi blivit 5 000 personer fler varje år. Det är det som gör att vi inför en extra hög tillväxtnivå. Om det fortsätter måste vi vara förberedda med planer för att bygga fler bostäder, vägar, el, vatten och annan infrastruktur. Vi vill inte hamna i samma situation som idag där det är brist på skolor och förskolor i vissa områden, säger Erik Pelling.
Innebär det att ni skruvar upp byggtakten också?
– Nej. De planer som finns idag räcker för det. Men avtalet med staten om att bygga ut järnvägen till fyrspår mellan Uppsala och Stockholm gör att tyngdpunkten för den fortsatta utbyggnaden främst kommer att ligga i södra Uppsala. Tidigare låg den längre norrut.
Flera av fullmäktiges oppositionspartier är dock kritiska. Centerpartiet vill att hela Uppsala kommun ska utvecklas. Partiet vill maximalt ha 12 500 bostäder i södra staden och mer bebyggelse norrut för att kunna förverkliga en norra station och en järnvägsförbindelse till Enköping.
KD vill att mer byggs på gränsen till Knivsta och mindre i sydöstra staden. Partiet vill också ha en omförhandling av fyrspårsavtalet.
Erik Pelling anser att alla förändringar som kan äventyra fyrspårsavtalet med staten är av ondo.
– I avtalet fick vi saker som många andra kommuner önskat sig i många år. Äventyrar vi avtalet så försvinner pengarna och det finns många andra kommuner i landet som står på kö för att få vägar och järnvägar byggda, säger han.