År 2014 sökte en 35-årig man asyl i Sverige och uppgav att han kom från Syrien. För att styrka sin identitet lämnade han in bland annat ett syriskt id-kort.
Han beviljades uppehållstillstånd och mannens namn, ålder och andra personuppgifter registrerades i folkbokföringen.
Senare framkom det att det syriska id-kortet var förfalskat och 35-åringen dömdes för brukande av falsk urkund.
Han lämnade därefter in en rad nya dokument där det stod att han kom från Armenien och att han hade ett annat namn och födelsedatum än det han tidigare uppgett. Enligt mannen hade han hittat på de tidigare personuppgifterna för att få asyl i Sverige.
35-åringen hävdade att de nya personuppgifterna stämde och begärde att Skatteverket skulle registrera dem i folkbokföringen.
Men Skatteverket sa nej. Mannen överklagade då till förvaltningsrätten i Uppsala. Mannens barn är svenska medborgare och enligt honom medför felaktigheterna stora problem för familjen. Han själv kan inte få medborgarskap om inte personuppgifterna korrigeras.
Förvaltningsrätten anser att mannens handlingar från Armenien "ger stöd för de uppgifter som påstås vara de riktiga". Men det blir ändå avslag.
Trots att 35-åringen är dömd för att ha lämnat felaktiga uppgifter menar förvaltningsrätten att "det inte är klarlagt att de registrerade personuppgifterna (från Syrien) är oriktiga".
Frågan är hur det går ihop.
Nicklas Rydgren, föredragande jurist i förvaltningsrätten, säger att de personuppgifter som anges på mannens syriska id-kort kan vara korrekta, även om själva id-kortet är förfalskat.
– Det här är ologiskt och rättsvidrigt, säger 35-åringens advokat Mark Safaryan. Trots att en domstol fastslagit att mannens tidigare personuppgifter inte stämmer och trots att han inkommit med ett korrekt pass har han fått avslag.
Enligt Mark Safaryan ska han begära att förvaltningsrättens avslag omprövas.
Det är mycket vanligt att det blir avslag för personer som vill ändra uppgifterna de lämnat till Migrationsverket. En orsak är att domstolarna förutsätter att Skatteverket gjort en noggrann prövning av personuppgifterna innan de registrerats i folkbokföringen.
– Det finns ytterst få fall i praxis där det gått att ändra tidigare personuppgifter. Det ska i sådana fall vara helt fastställt att de gamla uppgifterna är felaktiga och att de nya är korrekta, säger Nicklas Rydgren.
