En annons som legat ute på drogsajten Flugsvamp.
En 34-årig man åtalas vid Uppsala tingsrätt för att ha salufört stora mängder droger på nätet. Enligt åtalet rör det sig om 1 466 försäljningar vilket ska ha gett miljonintäkter.
34-åringens drogaffärer ska ha gjorts upp på den nätbaserade marknadsplatsen Flugsvamp. Det är en av många sajter där köpare och säljare av narkotika knyter kontakter.
I utredningen mot 34-åringen ingår en rapport från polisens nationella operativa avdelning, NOA, som beskriver hur knarkhandeln på nätet är uppbyggd.
På Darknet, den dolda delen av internet, kan köparna beställa narkotika via krypterade meddelanden. Därefter skickas drogerna till köparna med post, ungefär som vid vanlig e-handel. Betalningen sker ofta med kryptovalutor som bitcoin, vilket ger högt anonymitetsskydd. Enligt NOA har tiotusentals svenskar köpt knark på det här sättet.
Nätannonser för försäljning av narkotika.
I sin rapport konstaterar NOA att det inte är tillåtet för Polismyndigheten eller Tullen att regelmässigt undersöka vad som skickas i inrikesposten. "Detta sätter både Polisen och Tullen ur spel då det inte är tillåtet att kontrollera inrikesposten regelbundet", skriver NOA.
De här kuverten hittade polisen 2021 hos en man i Johanneshov som distribuerat narkotika på uppdrag av Gottsundanätverket.
Endast vid misstanke om allvarlig brottslighet får försändelser öppnas, exempelvis för att söka efter narkotika. Detta för att skydda den personliga integriteten.
– Jag är kluven till dagens lagstiftning, säger Ove Dahlberg vid Uppsalapolisen som har mångårig erfarenhet av narkotikautredningar.
Enligt Ove Dahlberg vid Uppsalapolisen beviljar åklagarna oftast tillstånd om polisen vill tömma en brevlåda där det finns misstankar om narkotikaförsändelser.
– Hade polisen rätt att gå igenom försändelser även då det inte fanns skälig misstanke om allvarliga brott är det något jag inte tror skulle missbrukas. Men människors integritet måste väga tungt.
Eftersom polisen inte har rätt att slumpmässigt välja ut försändelser för kontroll använder man sig idag av mer riktade metoder.
2019 sprängde Uppsalapolisen en liga som postat narkotika för miljonbelopp. Basen fanns i en lägenhet i Svartbäcken.
– Arbetet går ofta till så att vi sätter in fysisk spaning mot personer som misstänks skicka ut narkotika med post. Tror vi att de lagt narkotika i en viss brevlåda beviljas polisen nästan alltid tillstånd av åklagare att tömma brevlådan, berättar Ove Dahlberg, som betonar att han inte arbetat med 34-åringens ärende.
En annons på en nätsajt för försäljning av droger. Sajten, som numera är nedstängd, drevs av personer inom det så kallade Gottsundanätverket i Uppsala
Han menar att det skulle kräva stora arbetsinsatser för polisen att slumpmässigt gå igenom brev och paket i jakten på droger.
– Fysisk spaning som vi använder i nuläget är resurskrävande men att gå igenom försändelser på bred front skulle också ta mycket tid, säger Ove Dahlberg.