Enligt UNT:s egna bostadsenkät från i våras är tre av fyra Uppsalabor nöjda med sitt boende medan 24 procent svarar att de inte är nöjda. Av alla 1149 personer som svarat bor de flesta i bostadsrätt (40 procent), hyresrätt (29 procent) eller villa (27 procent).
Gustaf Lantz (S), riksdagsledamot i Uppsala, ser det som ett misslyckande att en fjärdedel inte bor som de vill bo. Han anser det viktigt med en aktiv bostadspolitik, inte bara på kommunal nivå utan även i riksdagen, så att Sverige har ett bra grundsystem som motverkar dyra bostadspriser.
– Det finns risker med så här dyra hyror. Bland annat blir det mer trångboddhet och om vi tillåter det till att bli normen så blir det också en betydligt sämre boendestandard, säger Gustaf Lantz (S).
Av de som svarat att de inte är nöjda med sitt boende är det flest som angett ett för litet boende som orsak (36 procent). Nästan lika många tycker att boendet är för dyrt (32 procent). Plan- och byggnadsnämndens ordförande Erik Pelling (S) tror att det kommer byggas färre mindre lägenheter framöver och att de höga hyrorna håller på att stabiliseras.
– Men nya hus kostar mer. Det går inte att komma undan. Man får försöka sköta logistiken istället med flera rum på liten yta. Jag tror att vi bland annat kommer få ser fler kollektivboenden framöver.
Rosendal har just nu två kollektivboenden på gång, enligt Erik Pelling. Men han pekar också på en bristande konkurrens på arbetsmarknaden som anledning till de höga hyrorna.
– Det behöver finnas fler byggföretag som bygger nytt och som pressar priser och kvalitet. Om det bara är samma stora företag som bygger så kan de sätta i princip vilka priser de vill.
Susanne Urban, forskare inom bostadssegregation och grannskap på Uppsala universitet, menar att boendekvaliteten beror på flera saker.
– Dels rent praktiskt, så man har plats för familj och det man vill göra, men också om normer om hur man anses bo. Till exempel är synen på trångboddhet olika i olika länder och kulturer. Generellt kan man säga att ju längre man bott på ett ställe desto mer trivs man, eller så bor man längre där man trivs, beroende på hur man ser det.
Det är svårt att veta varför folk inte trivs, en del kanske vantrivs medan andra strävar efter att bara ha det lite finare och bättre. Boendesituationen kan, hur som helst, påverka det psykiska välbefinnandet.
– Det finns många aspekter som spelar in hur man mår och boendet är en, men sen kanske relationer är en viktigare del. Men det kan ju påfresta en relation om man bor trångt eller att man inte kan ta hem vänner för att man skäms eller inte har plats. Som tur är så är vi är med i andra nätverk utanför vårt boende och vi är mycket mer än var vi bor, förklarar Susanne Urban.
– Det är klart det är viktigt för livskvaliteten med tak över huvudet men det är också viktigt att det finns mycket att göra i området när så många bor på samma yta och att det finns andra mötesplatser såsom bibliotek och butiker. Där måste kommunen börja ställa lite mer krav, men vi har varit för desperata i och med bostadsbristen, berättar Erik Pelling.