Snökanonerna vid skidspåret i Storvreta kräver stabila minusgrader för att fungera. Nu vill föreningen investera i ett snösäkrare system för att klara det mildare klimatet.
– De snökanoner vi har nu fungerar bara när temperaturen är fem minusgrader eller lägre. För att det ska vara värt att spruta snö så ska det dessutom helst vara en längre prognos som visar kallt väder, säger Patrik Söderqvist, ordförande i Storvreta IK:s skidsektion, som sköter skidspåren i Storvreta.
Helst skulle föreningen vilja uppgradera snösystemet med snökanoner som kan arbeta ner till nollgradigt för att kunna erbjuda säkrare möjligheter till skidåkning. Men det handlar om en investering på mellan 5 och 10 miljoner kronor, vilket kräver att kommunen, som äger både marken där skidspåret går och dagens snökanoner, är med på båten.
Patrik Söderqvist, ordförande i Storvreta IK:s skidsektion, säger att man behöver bättre snökanoner för att säkra öppethållandet i skidspåret.
Förutom engagemanget i föreningen driver Patrik Söderqvist företaget Primeski som bland annat erbjuder inomhusträning på ett rullskidband. Han märker att intresset för att boka in sig stigit i takt med de allt snöfattigare vintrarna.
– Många elitåkare kör alla sina intervallpass på bandet. Jag har ett program där man kan åka hela Vasaloppsbanan här om man vill, men det är det nog ingen som vill göra. Det tar så lång tid, säger han.
Även i Sunnerstabacken märker man av de kortare vintrarna. Johan Jernebring, som arbetar med Sunnerstabacken, säger att starten på skidsäsongen generellt skjutits fram närmare en månad sedan 1980-talet. Årets vinter, där kylan kom tidigt, sticker ut i statistiken.
– I år kanske vi kan hålla backen öppen 90 eller 100 dagar mot det normala som kanske är 70–75, säger han.
Ett hygge intill E 4 norr om Arlanda skvallrar om att en ny skadegörare etablerat sig i Sverige.
Det är inte bara för vintersportarna som det mildare klimatet får konsekvenser. Intill E4, strax norr om Arlanda, finns ett kalhygge som är resterna av ett av de första större dokumenterade utbrottet av svampsjukdomen diplodia som angriper tallar.
– Det här är en svamp som sannolikt inte är ny för Sverige. Men vi kan se att den ändrar sitt beteende och att den nu orsakar sjukdom hos tallarna på ett sätt som den inte gjort förut, säger Malin Elfstrand, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Tallskogen vid E 4 avverkades och brändes upp för att smittan inte skulle spridas vidare.
– Det var som ett slag i ansiktet. Jag förlorade en miljon kronor på det. Inte en krona fick jag i ersättning, berättar den dåvarande skogsägaren Sten Ivan Danielsson.
Malin Elfstrand, professor vid SLU, säger att nya sjukdomar kommer in i jord- och skogsbruk med det mildare klimatet.
Granbarkborreangreppen som bland annat lett till att flera naturreservat runt Uppsala har stängts av kan också knytas till klimatet. Den utlösande faktorn var den varma, torra sommaren 2018, vilket blev en stress för granarna som blev sårbara för barkborreangreppen.
– Sen har barkborrarna blivit så många att de klarar att ta död på även friska granar som inte är stressade från början, säger Malin Elfstrand.
Man har också kunnat se att olika svampsjukdomar börjar dyka upp under andra förhållanden än som varit normalt tidigare.
Det är inte bara i beteendet hos olika skadegörare i naturen som mönstret ändras. Det allt varmare klimatet innebär att det blir något blötare i Uppsala, framför allt på vintern. Men man har också kunnat se att regnet faller på andra tider på året än förut. Det här är förändringar som inte fångas upp av de mer storskaliga klimatmodellerna, men det är något som kan skapa problem i jordbruket, enligt Jennie Barron, professor vid SLU. Regnet kommer helt enkelt vid helt fel tillfälle för växternas behov.
Linnea Sennström kör ett intervallpass på rullskidbandet. Det är en träningsform som blivit vanligare när snön inte räcker till i Uppsalas skidspår.
– Trenden visar att det blivit vanligare med vår- och försommartorka i kombination med att det är blötare senare under sommaren. I fjol såg vi att det var både för torrt och för blött under samma år. Nationellt innebar det att skördarna minskade med 30 procent jämfört med genomsnittet över tid. Kvaliteten var också för dålig för att användas till mjöl och fick användas till foder i stället, säger Jennie Barron.
I förlängningen kan det här skapa bekymmer längre ned i livsmedelskedjan när det inte längre går att använda svenskt mjöl i produkterna som bakas och inte heller att använda skörden som utsäde inför nästa säsong om säden angripits av svampar.
Det här kan man delvis parera genom att byta till höstsådda grödor, men det kommer också med en risk. Under mildare perioder på vintern kan växterna uppfatta det som att våren har kommit. När det blir ett bakslag med kallare väder kan sådden dö. Detta innebar att i princip all höstraps runt Uppsala dog under förra året.
Finns det någon uppsida för Uppsalaborna av klimatförändringarna då? Jo, det gör det. Uppvärmningen blir billigare under de allt mildare vintrarna. Dessutom blir snöröjningen billigare för kommunen.