2000:e njurbytet gjort i Uppsala
För några dagar sedan genomfördes den 2 000:e njurtransplantationen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Sedan de första njurbytena gjordes vid sjukhuet för snart 40 år sedan har resultaten blivit allt bättre.
15 juni 1969 gjordes den första njurtransplantationen vid Akademiska sjukhuset. Den var ovanligt lyckad och patienten levde med sin nya njure till för bara ett par år sedan. Men så lyckade resultat hörde till undantagen i början av verksamheten.
Så sent som i början av 1980-talet dog 15 procent av patienterna inom ett år efter njurbytet och färre än 60 procent av de transplanterade njurarna fungerade ännu efter ett år.
Flera faktorer bidragit till förbättringarna sedan dess.
— Vi har numera bättre immundämpande mediciner och är också mycket bättre på att tidigt upptäcka och behandla avstötning och infektioner. Patienterna villighet och intresse för att vara med i kliniska studier har bidragit till att resultaten kunnat förbättras avsevärt, säger Jonas Wadström.
Av de njurar som transplanteras i dag förväntas ungefär hälften fungera fortfarande efter 20 år.
- Vi är ganska stolta över att kunna säga att dessa resultat står sig mycket väl i ett internationellt perspektiv, säger Jonas Wadström.
Under senare år har det förekommit en rad larmrapporter om att antalet organdonatorer sjunker i Sverige, med växande köer och väntetider för så svårt sjuka patienter att de riskerar att dö inom bara något år om de inte får en ny njure eller något annat organ.
Detta gäller dock inte i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Där har antalet organdonationer ökat något under senare år.
Med 20 donationer per miljon invånare och år hade Uppsala-Örebro sjukvårdsregion förra året högst andel organdonationer i hela Norden.
— Vi tror att det beror på både på ett långvarigt och idogt informations- och utbildningsarbete från klinikens sida och på en allmänt positiv inställning till organdonation i vår region, säger Jonas Wadström.
Vid njurtransplantationer tas njuren antingen från en död person eller från en levande givare, oftast en nära släkting. Att levande personer kan fungera som givare beror på att kroppen har så stor reservkapacitet att det går bra att leva med bara en njure.
— Traditionellt har antalet njurtransplantationer från levande givare varit lågt i Uppsala, men har på senare tid ökat I dag har vi fler levande än avlidna njurdonatorer, säger Jonas Wadström.
De vanligaste orsakerna till så svår kronisk njursvikt att patienten måste njurtransplanteras är diabetes, infektioner som skadat njurarna, högt blodtryck och en sjukdom som ger abnorma blåsbildningar i njurarna.
Så jobbar vi med nyheter