"Hur kommer det sig att Uppsala kommun gjort affärer med så många familjehemsföretag som visat sig vara oseriösa?" Det undrar P O Hevius, vd för Stordala Vård och Omsorg.
Nyligen skrev UNT om en bolagskoncern i Uppsala som driver familjehemsvård och som enligt Skatteverket har fuskat med skatten. Företagen har tagit emot ensamkommande ungdomar på uppdrag av Uppsala kommun.
UNT har haft kontakt med företagare i branschen som ifrågasätter varför kommunen upprepade gånger placerat ungdomar hos utförare som visat sig vara oseriösa. En av de som reagerat är PO Hevius, vd för Uppsalabaserade Stordala Vård och Omsorg som arbetar med familjehemsvård.
– Det är tröttsamt att se hur en så viktig verksamhet som placering av barn och unga i familjehem ska slumpas bort till aktörer som enbart verkar ha ekonomiska intressen, säger PO Hevius.
LÄS MER: Uppsala kommun svarar på kritiken.
Bakgrunden är de stora flyktingströmmar som uppstod 2015 då 35 000 ensamkommande unga sökte asyl i Sverige. Det var fem gånger fler än året innan. Enorma belopp satsades för att klara mottagandet. 2017, då utgifterna kulminerade, fick landets kommuner 29 miljarder kronor för att ordna bland annat familjehem åt ensamkommande. Det var mer än vad Sveriges poliser och åklagare sammantaget kostade det året.
Redan 2015 hade polisen larmat om att kända kriminella i Uppsala startat familjehemsbolag. Bland dem som fått betalt av kommuner för att ha ensamkommande boende hos sig finns bland annat centralgestalter i ett par av Uppsalas mest ökända kriminella familjer.
UNT har skrivit en mängd artiklar om lycksökare i branschen. Till exempel avslöjades att traumatiserade afghanska ungdomar bodde ovanpå en bilverkstad i Uppsala. Företaget tog 6 000 kronor per dygn och person för sin "specialvård" men enligt en av deras gode män skulle pojkarna "ha haft det bättre i en gymnastiksal".
Ovanpå en bilverkstad i den här lokalen i Boländerna i Uppsala bodde ett stort antal ensamkommande ungdomar 2015. Företaget fick 180 000 kronor i månaden för vissa av de ensamkommande.
Ägarna till detta företag gjorde en vinst på totalt 42 miljoner kronor under två år. Företaget upptaxerades senare efter påståenden om skattefusk. Ett annat exempel gäller ett Uppsalabolag som fick 7 600 kronor per dygn för att ta hand en 19-åring. Trots påståenden om brister i omsorgen utbetalades 3,2 miljoner kronor för 19-åringen på drygt ett år.
Med tiden sänktes ersättningarna för placeringarna och reglerna skärptes. 2017 blev det krav på att de som sysslar med konsulentstödd familjehemsvård måste skaffa tillstånd från IVO, Inspektionen för vård och omsorg.
Sedan tillståndskravet infördes har IVO stoppat 20 företag i Uppsala län som arbetar med familjehemsvård. Orsakerna är bland annat att företrädarna saknat rätt utbildning eller haft skatteskulder. I dag finns 32 familjehemsföretag i länet med tillstånd från IVO.
I takt med hårdare asylregler föll marknaden för mottagande av ensamkommande. I fjol sökte bara 500 ensamkommande unga asyl i Sverige och Migrationsverket räknar med att kostnaden för mottagandet i år blir 2,2 miljarder kronor, en bråkdel av tidigare belopp.
Många aktörer i Uppsala har blivit miljonärer på att ordna familjehem åt ensamkommande. Den tiden är nu i stort sett förbi och kommunen har avslutat avtalen med de företag som visat sig vara oseriösa.
Åter till PO Hevius vid Stordala Vård och Omsorg, ett företag som enligt vad UNT fått fram inte har några anmärkningar. Han säger att Stordala erbjudit Uppsala kommun att ta hand om ungdomar för familjehemsvård, men i stort sett utan resultat.
– Istället har kommunen valt att placera ungdomar hos aktörer som visat sig vara mindre seriösa. Man kan fråga sig vad det beror på, säger PO Hevius.