Ingen ljusning i vårdplatskrisen på Akademiska

Bristen på sjuksköterskor fortsätter att skapa problem för Akademiska sjukhuset. Även efter sommarperioden har sjukhuset stängda vårdplatser vilket leder till överbeläggningar.

Malin Gutentoft beskriver en tuff men stimulerande arbetsmiljö på akutmottagningen.

Malin Gutentoft beskriver en tuff men stimulerande arbetsmiljö på akutmottagningen.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2021-08-30 05:00

– Den här veckan är vi i princip tillbaka i normala gängor efter sommaren och har öppnat de vårdplatser vi ska öppna. Men vi har ändå 20 färre vårdplatser än förra hösten. Det är fortfarande ett besvärligt läge, säger Johan Lugnegård, chefsläkare vid Akademiska sjukhuset.

Han betonar dock att det inte är en ständig krissituation.

– Det är lätt att få intrycket att det är katastrof hela tiden. Så är det inte. Men det är ett belastat läge och vi saknar buffert. Helst skulle vi vilja ha en beläggning på 85–90 procent på vårdavdelningarna. Nu ligger vi på 100 procent eller mer. Och då tänjer man på personalen. Och självklart påverkar det marginalen på patientsäkerheten.

Men Johan Lugnegård tycker inte det är korrekt att säkerheten inte kan garanteras för patienterna.

– Det mest patientosäkra skulle vara att säga att nu är sjukhuset fullbelagt och ingen mer kommer in, säger han.

undefined
Johan Lugnegård, chefsläkare, säger att situationen är bekymmersam.

Följden blir att sjukhuset hela tiden ligger precis på gränsen för vad man klarar. På akutmottagningen märks det genom att patienterna som behöver läggas in blir kvar alltför länge. Det leder i sin tur till en ohållbar situation där många patienter behöver en helt annan omvårdnad än vad akutmottagningen är riggad för att ge. Det handlar om patienter som behöver hjälp att gå på toaletten eller inte får mat.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har riktat hård kritik mot patientsäkerheten på Akademiska sjukhuset. IVO:s tillsyn av sjukhuset fortsätter och under sommaren har nya oanmälda inspektioner genomförts. Mellan den 12 juli och 22 augusti har IVO begärt in dagliga rapporter om situationen på akutmottagningen.

Av rapporterna framgår det att det bara varit vid två tillfällen då patienter inte har tillbringat hela natten på akutmottagningen i väntan på vårdplats. Vid 13 av 42 tillfällen var det vid avstämningen på morgonen 15 patienter eller fler kvar på akuten i väntan på vårdplats. Som värst var det på morgonen den 15 juli då 31 patienter väntade på att läggas in.

undefined
Malin Gutentoft, sjuksköterska och gruppchef på akutmottagningen, säger att problemen består, år efter år. Till höger syns Viktor Ekström chef på akutmottagningen.

Malin Gutentoft, sjuksköterska och gruppchef på akutmottagningen, låter uppgiven när hon ska beskriva situationen.

– Sommaren ser ut som den gör. Det känns som att alla andra drar ner, på bemanning och vårdplatser, men vi kan inte dra ner. Det blir ingen lättnad utan det bara rullar på. Det är samma sak år efter år, säger hon.

Men det är inte bara sommaren som är svår. Vårdplatsbristen påverkar akutmottagningen året runt, år efter år. När UNT besökte akutmottagningen i november 2019 var problembeskrivningen densamma. Den tuffa arbetsmiljön bidrar till att göra det svårt att rekrytera personal som stannar kvar, tror hon.

Har du själv funderat på att sluta?

– Nej. Det är en fantastisk arbetsplats på det stora hela. Det är en oerhörd tillfredsställelse att arbeta med akutsjukvård. Det akuta löser vi alltid i stunden och för dagen. Det är när vi inte har någonstans att göra av patienterna som det blir problem, säger hon.

Malin Gutentoft berättar att det tagits beslut som gjort att trycket lättat. Ett sådant var att vårdavdelningarna skulle ta emot en patient var, även om det var fullt, om det var mer än 15 patienter på akuten som väntade på att läggas in. Tidigare har sjukhuset beslutat att patienterna ska vänta max en timme på vårdplats på akutmottagningen. Det fungerade dock bara en kortare period.

undefined
Malin Gutentoft beskriver en tuff men stimulerande arbetsmiljö på akutmottagningen.

Grundproblemet är tillgången på sjuksköterskor. Johan Lugnegård säger att det framför allt är de dygnet runt-öppna avdelningarna som är svåra att bemanna.

– Det är uppenbart att vi har svårt att rekrytera till arbeten där man är schemalagd i två- eller treskift. Det är oattraktivt att arbeta så och det är inte svårt att förstå, säger Johan Lugnegård.

Skulle man behöva förbättra villkoren för de tjänsterna?

– Vi går så långt vi kan inom de ramar vi har. Men det är inte en sjukhusfråga, säger Johan Lugnegård.

Malin Sjöberg Högrell (L) ordförande i sjukhusstyrelsen hänvisar till de nya arbetstidsmodellerna som ger mer återhämtning för dem som jobbar obekväma tider. Hon tror dock att lösningen inte bara handlar om att rekrytera till sjukhuset.

– Vi är på väg att öppna vårdcentrum med närvårdsplatser och akutgeriatriska vårdplatser. Det gör att man flyttar ut viss vård från sjukhuset och på det sättet minskar inflödet till Akademiska sjukhuset. Förhoppningsvis kan det hjälpa till att lösa situationen, säger hon.

Tufft läge hela året

Vårdplatsläget mäts tre gånger per dygn och markeras med en färgkod: grönt, gult och rött. Rött läge innebär ett överbelastat läge med överbeläggningar på hela sjukhuset.

Från den 1 januari fram till 26 augusti har det varit rött läge 84 vid procent av mättillfällena. Under året har det bara varit under en vecka i mitten av maj, en vecka i början av juni och en vecka i slutet av juli som man kan hitta längre perioder av gröna och gula lägen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!