Bilden visar en haschodling som polisen hittade 2018 i en villa i Enköpingstrakten.
Narkotikan är själva motorn bakom en stor del av den grova kriminaliteten. Hur mycket pengar får då de kriminella aktörerna in på knarkhandeln? Det har CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, försökt att ta reda på.
I en rapport från 2020 har forskarna utgått från antagandet att 20 procent av all narkotika tas i beslag av tull och polis medan övriga 80 procent når marknaden. Beräkningen landar då i att knarket omsätter cirka 2,7 miljarder kronor om året.
I rapporten framhåller CAN att beräkningen är osäker och den får snarast ses som en fingervisning om vilka summor det kan handla om.
Vad betyder då 2,7 miljarder kronor i de här sammanhangen? Om man leker med tanken att de som hanterar narkotika i Sverige säljer för 25 000 kronor var under ett år så utgör 2,7 miljarder kronor den knarkförsäljning som genereras av 140 000 individer.
Ett annat sätt att åskådliggöra 2,7 miljarder kronor är att summan motsvarar kostnaden för all barnomsorg, skola, äldreomsorg och annan kommunal service under ett år i en kommun med runt 50 000 invånare.
Uppsala utgör ungefär två procent av landets befolkning. Utifrån CAN:s siffror kan värdet på Uppsalas narkotikamarknad beräknas till drygt 50 miljoner kronor. Men då rör det sig givetvis om en mycket grov uppskattning.
CAN har även gjort en alternativ beräkning som bygger på gissningen att tullen och polisen beslagtar endast 10 procent av all narkotika. Utifrån den förutsättningen uppskattas omsättningen på narkotikamarknaden till 6,9 miljarder kronor.
Cannabis, det vill säga hasch och marijuana, är den vanligaste narkotikasorten och i snitt kommer elva ton cannabis ut på marknaden under ett år, kalkylerar CAN.
Cannabis står enligt uppskattningen för 45 procent av den årliga omsättningen av narkotika, vilket motsvarar ett värde på 1,2 miljarder kronor. Cannabis har stor betydelse för knarkhandeln i utsatta områden och utgör ofta en basinkomst för de kriminella aktörerna där, enligt en polisrapport.
Jämfört med för 20–30 år sedan har i stort sett alla sorters narkotika blivit billigare. Det gäller framför allt de tunga drogerna heroin och amfetamin som genomgått ett rejält prisras sedan 1990. Dagens gatupris för dessa båda preparat är endast 25 procent av vad det var för 30 år sedan.
Även kokain har blivit betydligt billigare, där har det skett en halvering av priserna jämfört med 1990. I beräkningarna är inflationseffekten inräknad.
Kokain och heroin som smugglats i kapslar från Holland till Sverige. Beslaget gjordes av Tullverket 2019.
Prissänkningen på de olika narkotikasorterna startade runt 1990 och pågick fram till 2000. Därefter har priserna legat relativt stabilt. Idag kostar exempelvis hasch runt 100 kronor grammet medan snittpriset för kokain är cirka 900 kronor per gram på gatan.
– Den främsta förklaringen till prisfallet är att tillgången på narkotika har ökat i Sverige. Det hänger samman med att fler importörer och distributörer tillkommit. Även sjunkande priser på världsmarknaden spelar in, uppger Ulf Guttormsson på CAN.
Att narkotikapriserna i Sverige har sjunkit beror främst på ökad tillgång. Det säger Ulf Guttormsson på CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
CAN har även kartlagt grossistpriserna. Med tanke på de stränga straffen för grova narkotikabrott kunde man förvänta sig att kilopriset för till exempel hasch uppgick till stora belopp. Men i grossistledet kostar ett kilo hasch endast cirka 36 000 kronor.
För kokain är priset betydligt högre; cirka 360 000 kronor per kilo i grossisthanteringen. På gatunivån är priserna i allmänhet tre gånger högre än bland grossisterna.