Handgranaten var osäkrad men hade av någon anledning inte exploderat när den kastades vid porten utanför ett bostadshus i Gränby en kväll i februari förra året. Den hittades av två kvinnor som larmade polisen.
Kvarteret spärrades av och boende i lägenheterna fick inte gå ut. Ett VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) utfärdades och människor uppmanades att hålla sig långt borta från området under polisens insats, som pågick ända till natten.
Nationella bombskyddet bedömde att den osäkrade granaten var så instabil att den inte kunde flyttas. Efter säkerhetsåtgärder sprängdes den på fyndplatsen. På resterna hittades dna som senare kunde kopplas till en 19-årig man från södra Sverige. Han greps fem dagar efter attentatsförsöket i Uppsala, när han bar på en kraftig termosbomb.
Den fortsatta utredningen visade att 19-åringen rest till Uppsala samma dag som granaten slängdes. I chattar hade han också deltagit i planer på en sprängning i Uppsala.
Han nekade till brott men har nu dömts till drygt sex års fängelse för bland annat bombförsöket i Uppsala och förberedelse till ett annat attentat, med termosbomben, i Uppsala- eller Stockholmsområdet. Två andra unga män döms för inblandning i planerna. Alla tre ska betala skadestånd till de två kvinnor som upptäckte handgranaten i Uppsala och som enligt tingsrätten svävade i fara.
De dömda männen misstänks ha rekryterats av en uppdragsgivare som kommunicerat via chattar men som inte kunnat identifieras.