1800 i statyprotest – forskaren: En slags exorcism

Ta ner statyer av Carl von Linné. Det kravet har rests som en del i protesterna mot rasism.

Mattias Gardell är professor och vetenskaplig ledare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism. Till höger statyn av Linné i Linnéträdgården.

Mattias Gardell är professor och vetenskaplig ledare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism. Till höger statyn av Linné i Linnéträdgården.

Foto: UNT Arkiv

Uppsala2020-06-19 13:01

I länder som Storbritannien och USA har flera statyer välts eller vandaliserats den senaste tiden. Det rör sig om avbildade personer som varit inblandade i slavhandel och demonstranterna protesterar mot det som ses som en hyllning till den koloniala historien.

Nu har debatten nått Uppsala. I en namninsamling på nätet kräver 1 800 personer att "Carl von Linnés staty i Sverige" ska tas ner. Vetenskapsmannen står bland annat staty i Linnéträdgården i Uppsala.

Initiativtagaren till protestlistan, som inte har gått att nå, skriver också att "vi kräver att skolan berättar precis allt om rasbiologi när man nämner Carl von Linné i våra läroböcker".

Linné har en viktig roll i det som kallas den vetenskapliga rasismens historia. När han var verksam fanns ännu inte rasbiologin, men man kan se honom som en slags föregångare. Det säger Mattias Gardell, professor och vetenskaplig ledare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet.

Som ett led i sin systematisering av naturen klassificerade Linné även människor i vad han kallade för olika "varieteter". Amerikaner, européer, asiater och afrikaner var exempel på olika människoarter med skilda egenskaper.

– Han bidrog till ett slags rastänkande. Rastänkandet fanns innan Linné och fortsatte efter honom, men han var en del av det, säger Mattias Gardell.

Den här bakgrunden är välkänd i forskningssammanhang och viktig att diskutera, menar han.

– Det finns många saker man behöver göra upp med. Ett sätt att göra upp med historien är att försöka se och synliggöra den.

Att kräva att en specifik staty tas bort kan däremot bli kontraproduktivt.

– Jag är inte säker på att den typen av exorcism fungerar, säger Mattias Gardell.

Effekten kan bli att man utesluter eller osynliggör historien, i stället för att göra upp med den.

– Om kravet är till för att fästa uppmärksamhet på rasism och strukturell rasism i Sverige: vad bra om vi kan diskutera det. Men så tråkigt om diskussionen bara kommer att handla om statyn, säger Mattias Gardell.

Carl von Linné är sedan länge en stor del i marknadsföringen av Uppsala. Intresset är stort från såväl svenska som utländska besökare enligt Destination Uppsala, kommunens turismbolag.

Även där har diskussionen om Linné uppmärksammats.

– Det är något vi får följa och om behov finns på längre sikt se över i dialog med övriga aktörer i staden, skriver marknadschefen Helena Bovin i ett mejl.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!