När sonen fyllde arton år försvann alla naturliga kontakter till skolan, berättar en förälder som vill vara anonym av hänsyn till sitt barn.
– Han hade alltid varit skötsam och klarat sig bra i skolan. Det hade aldrig varit några konstigheter. Vi hade ingen anledning att ifrågasätta någonting, säger föräldern.
Av en slump upptäckte föräldrarna att deras son misskött skolan med hög frånvaro och IG-varningar i flera ämnen. När de kontaktade skolledningen fick de veta att lärarna redan ett halvår tidigare diskuterat problemen tillsammans med sonen.
Nu ställer de sig kritiska till att de aldrig fick veta något och att rektorn, på frågan om varför skolan aldrig hörde av sig, hänvisade till att eleven fyllt 18 år.
– Om skolan ser att det är problem med en student som det tidigare gått bra för måste de ju reagera. Jag tycker det är förkastligt att de inte kunde höra av sig. Skolan måste ta ett större ansvar i stället för att gömma sig bakom regelverket, säger föräldern.
Från och med att eleven blir myndig har skolan inte längre rätt att kontakta föräldrarna. Den naturliga relationen med skolan försvinner, samtidigt som de har fortsatt försörjningsplikt under hela gymnasietiden. All kontakt som gäller studierna tas i stället direkt med eleven.
Lars Andrén, programrektor på Bolandsgymnasiet, menar att det inte är ovanligt att myndiga elever väljer att hålla sina föräldrar utanför allt som har med skola att göra.
– Vi är begränsade från och med 18-årsdagen. Då åker föräldrarna ur vissa system, säger han.
Bland annat gäller det skolans frånvarokonton på internet som föräldrarna då inte längre har tillgång till. Enligt Dag Ingvar Nilsson, rektor på Fyrisskolan, finns det ändå en del som föräldrarna kan göra för att hålla reda på barnens skolgång.
– Vi får inte aktivt ha kontakt med föräldrar till myndiga elever om de inte tillåtit det. Men vem som helst kan enligt offentlighetsprincipen begära ut uppgifter om frånvarostatistik och betyg, säger han.
Samma sak gäller på Bolandsgymnasiet.
– Men det blir svårare för dem och mer omständligt. De kan egentligen inte göra så mycket, säger Lars Andrén.
Dag Ingvar Nilsson vill inte uttrycka det som att de känner sig låsta i skolans relation till föräldrarna. Däremot finns det fall där det är svårt att jobba för elevens bästa. Skulle en förälder höra av sig och fråga varför de inte blivit kontaktade är svaret enkelt.
– Vi kan ju inte göra annat än att hänvisa till de bestämmelser vi har, säger Dag Ingvar Nilsson.