Detonationen utanför porten till ett flerbostadshus på Södermalm, en natt i september förra året, orsakade stora skador på byggnaden. Sprängningen var kraftig, samtidigt som den skedde cirka en mil från en av Uppsala universitets mätstationer. Detta gjorde det möjligt för deras mätinstrument att precisera den exakta tidpunkten för sprängningen, förklarar Björn Lund som är seismolog vid universitetet.
– Det var spännande att vi kunde uppfatta vågorna från sprängningen. Att det skulle bli betydelsefullt visste vi inte då, vi försökte bara hjälpa till, säger han.
Just tidpunkten för sprängningen blev en viktig pusselbit i bevisningen när 17-åringens agerande på natten skulle kartläggas av polisen. På onsdagen dömdes han av Solna tingsrätt till sluten ungdomsvård i ett år och åtta månader för grov allmänfarlig ödeläggelse.
Tidsangivelsen från instrumenten i Uppsala tillsammans med andra tidsuppgifter från exempelvis telefonsamtal och mobilpositioneringar har legat till grund för tingsrättens dom.
Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) bestod sprängladdningen av 3-5 kilo dynamit. Ingen person skadades vid explosionen men personer som befunnit sig i trapphuset eller inom 30 meter från porten hade svävat i livsfara. Boende i huset evakuerades under natten.
En 46-årig man döms för grovt skyddande av brottsling. Mannen var bekant med 17-åringen och skjutsade honom från platsen efter sprängningen.
Seismologen Björn Lund berättar att det har blivit allt vanligare att polisen frågar om denna typ av hjälp vid större sprängningar. Det är dock ovanligt att de kan hjälpa till då de flesta mätstationer inte ligger i närheten av städer, där de flesta sprängningar äger rum. Samtidigt är bombningar mot hus är svårare att detektera för mätinstrumenten.
– Det var intressant att kunna hjälpa till på det här sättet. Vi har blivit tillfrågade av polisen då och då om vi lyckats registrera större sprängningar som gäng har utfört. Men tidigare har vi inte kunnat hjälpa till. Det här var faktiskt första gången, säger han.