”Svenska fängelser är fulla av föräldrar som råkat daska till sina barn.” ”Ungdomsbrottsligheten i Sverige har ökat lavinartat efter förbudet mot barnaga”. Det här är myter som florerar bland beslutsfattare i andra länder. Av jordens 194 länder är det bara 29 som totalförbjuder misshandel av barn. Sverige var först i världen med att förbjuda barnaga 1979. Sedan dess är det bara en handfull länder som följt efter. I en studie som FN genomförde för ett par år sedan visade det sig att uppemot 80 procent av världens barn blir slagna av sina föräldrar, lärare och andra vuxna som ofta möter barn.
Det är också vanligt att barn får välja mellan straffet att bli slagen eller sitta i fängelse.
– Miljoner barn sitter i fängelser, i många länder är brottsåldern så låg som åtta, nio år. Istället för fängelse kan barnen välja att få piskrapp. Men även i fängelser är det tillåtet att slå barnen, säger Mali Nilsson, global rådgivare på Rädda Barnen i Sverige.
Inte ens skolan är en säker plats. Fysiska och psykiska bestraffningar och förnedrande behandling från både lärare och elever är vardagsmat i fattiga länder. I Afghanistan förbjöds till exempel barnaga i skolan 2005 men övergrepp i skolan är inte straffbart och förbudet följs inte upp.
Bestraffningar som pojkar och flickor får i skolan skiljer sig åt. Pojkar får slag med rottingar, käppar och rep. Flickorna blir slagna med linjaler och utsätts oftare för psykiska övergrepp. Internationellt har Rädda Barnen flera projekt som går ut på att ge lärare utbildning i barns rättigheter och visa på andra, mer positiva uppfostringsmetoder. På vissa håll tar det längre tid, på andra platser ser man att det går att förändra vuxnas attityder. På Elfenbenskusten har man till exempel infört agaförbud på alla skolor samtidigt som lärarna har utbildats i hur man undervisar utan kroppslig bestraffning av elever. Och inom EU är Italien på väg att införa ett förbud mot barnaga. Detta efter att frågan har varit uppe för diskussion bland politikerna sedan mitten av 1990-talet.
– Politikerna har förhalat beslutsprocessen men nu ser det ut som att förbudet kan gå igenom. Brasilien är också på väg att få en lag mot aga och där driver man just nu en landsomfattande kampanj mot barnaga, med stöd av kyrkan, kändisar och olika hjälporganisationer, säger Mali Nilsson.
Men ofta möter Rädda Barnen ett starkt motstånd, inom EU är det i dag bara 16 av 27 länder som har ett förbud mot barnaga och Sverige, som var först i världen med ett förbud, används ofta som ett slagträ i debatten. Motståndare hävdar till exempel att våld mot barn har ökat sedan barnmisshandel förbjöds.
– Den främsta anledningen är ändå uppfattningen att ingen annan ska lägga sig i hur föräldrar uppfostrar sina barn. Föräldrarnas frihet anses gå före barns rätt. Det finns också religiösa skäl, både i kristna och muslimska länder men här tycker jag att särskilt katolska länder, har en starkare förankring i religionen, säger Mali Nilsson.
Ett förbud kommer aldrig över en natt. Det tar lång tid att förändra attityder och beteenden men Mali Nilsson tycker ändå att det finns hopp för framtidens barn och pekar på att det hänt mycket de senaste 10 åren. 15 nya länder har infört förbud mot barnaga under den här tiden. I fjol anslöt sig Polen, Tunisien och Kenya, länder från tre olika världsdelar.
Och det var mycket sämre förr. Exempelvis skyddas i dag 55 miljoner europeiska barn i lagen mot misshandel jämfört med inga alls för 30 år sedan.