16 meter fattas för att Albin ska få busskort

En justering av kartan gjorde att det plötsligt fattas 16 meter för att få skolbusskort. När föräldrarna undersökte saken visade det sig att kommunen använder riksväg 55 som anvisad cykelväg.

Enligt kommunen är väg 55 utpekad cykelväg för Albin Renck som går i årskurs 9 på Tiundaskolan.

Enligt kommunen är väg 55 utpekad cykelväg för Albin Renck som går i årskurs 9 på Tiundaskolan.

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2017-09-08 07:05

LÄS MER: Skolplacering grundas på farligt väg

– Jag förstår inte hur de kan anse att det här är en farbar cykelväg. Ibland förirrar det sig ut någon gångtrafikant på riksvägen. Och då brukar bilarna tuta, säger Niclas Renck, pappa till Albin som går i nian och nu inte längre får skolbusskort för att ta sig till skolan.

De flesta barnen i Starbo går på Tiundaskolan. Tidigare har de alla fått skolkort automatiskt eftersom avståndet är över fyra kilometer. När den här terminen startade visade det sig att några av barnen fick sitt skolkort indraget. Anledningen är att kommunen rättat till ett fel i kartan i närheten av skolan. Och då blir avståndet för kort för några av eleverna. I Albin Rencks fall handlar det om att 16 meter fattas upp till gränsen på fyra kilometer.

När Niclas Renck, och flera andra föräldrar till barn som drabbades av den nya mätningen, ville ha en motivering fick de veta att den väg som användes för att få fram avståndet är riksväg 55, som på den här sträckan saknar vägren.

Omar Hijazi, chef på antagningsenheten, säger att avståndskravet för skolbusskort tillämpas strikt i detta fall eftersom eleverna valt en skola som inte är den närmaste skolan. Den regel som finns att alla inom ett sammanhängande bostadsområde ska behandlas lika gäller endast dem som har rätt till skolskjuts enligt lagen.

– Eftersom de går i en vald skola har de inte rätt till skolskjuts enligt skollagen. I Uppsala får dock alla grundskoleelever skolbusskort om avståndet är längre än fyra kilometer, säger han.

Avståndet mellan hemmet och skolan används både i urvalet vid skolvalet och när kommunen fattar beslut om rätten till skolskjuts. Det är då den närmaste tillåtna cykelvägen som ska mätas.

Men om det är tillåtet att cykla eller inte på vägen bestämmer inte om den är med i den karta som utbildningsförvaltningen använder. De enda vägar som strukits är Bärbyleden och E 4. På E 4 får man inte cykla eftersom det är en motorväg. Men på Bärbyleden är det tillåtet att cykla. Däremot får man inte cykla på bilvägar där det finns en cykelbana intill, vilket inte påverkat utbildningsförvaltningens kartor.

Enligt stadsbyggnadsförvaltningen har man inte sett något skäl att införa ett cykelförbud på de större trafiklederna, eftersom det inte är något problem med cyklister på dessa vägar.

– Det är väl ingen som tycker väg 55 är en lämplig cykelväg och de som cyklar väljer andra vägar, säger Christer Åkerlund, trafikingenjör på stadsbyggnadsförvaltningen.

Det är dock utbildningsförvaltningen och inte stadsbyggnadsförvaltningen som bestämmer vilka vägar som används när avstånden till skolorna ska mätas. Och trots flera påstötningar får UNT inget svar på varför inte kommunen utnyttjat möjligheten att rensa kartan från fler vägar som är olämpliga eller olagliga att cykla.

Enligt Omar Hijazi behöver kommunen enligt skollagen inte ta hänsyn till trafiksäkerheten för de elever som inte går i den närmaste kommunala skolan.

– När vårdnadshavaren, och när en elev valt en annan skola, än den vi annars hade placerat vid, är det vårdnadshavarens ansvar att eleven kommer säkert till och från skolan.

Exakt vilken väg som mäts får stor betydelse. Både när urvalet till skolorna ska göras och vid beslut om skolskjuts skiljer det i många fall enstaka meter mellan den som får skolplats eller busskort jämfört med den som hamnar utanför. Och skillnaden kan i många fall, som till exempel för familjerna i Starbo, avgöras av om det är cykelvägen eller bilvägen som kommunen mäter.

Skollagen styr rätt till skolskjuts

Enligt skollagen är kommunen skyldig att ordna skolskjuts mellan hemmet och skolan om det behövs med hänsyn till avståndet, trafikförhållanden eller särskilda omständigheter.

Den rätten gäller bara för elever som går i den skola där kommunen annars skulle ha placerat dem.

Har man valt en annan skola eller går i en friskola har man rätt till skolskjuts om det går att ordna utan ekonomiska eller organisatoriska svårigheter.

I Uppsala har avståndet satts till 2 km från förskoleklass upp till årskurs 3, och 4 km för årskurs 4–9 för att man ska ha rätt till skolskjuts.

Skolskjuts kan ske med buss i linjetrafik, särskilda skolbussar eller med taxi.

De som valt en skola som inte är deras närmaste eller en friskola får skolbusskort för den ordinarie linjetrafiken om avståndet är tillräckligt långt.

Ett skolbusskort kostar 1 000 kronor per månad. Skälet till att det är dyrare än ett vanligt busskort är att det inte subventioneras av regionen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!