Under tisdagen dömde tingsrätten en 71-årig man till fängelse i 16 månader för bland annat grovt skattebrott. Mannen har fungerat som målvakt åt en rad företagare i en Uppsalabaserad härva med svart arbetskraft.
Mannens funktion har varit att ta på sig det juridiska ansvaret, exempelvis straffet vid en rättegång. 71-åringen och en annan numera avliden målvakt har ställt ut hundratals osanna fakturor via sina fasadbolag. Fakturorna har enligt Skatteverket gjort det möjligt för minst 16 företagare att ta ut svarta pengar och avlöna svart arbetskraft.
LÄS MER: Jag var med och levererade 100 miljoner i kontanter till företag
UNT var på plats under rättegången mot 71-åringen. Den något rundlagde, skäggige mannen hade tagit sig fram till sin stol i rättssalen, stödd på en käpp.
Åklagaren Jens Karlström redogjorde för utredningen. En del handlade om 15 miljoner kronor som tagits ut kontant, med det påstådda syftet att köpa fönster från Polen. Bokföringen i 71-åringens bolag var försvunnen, 2,7 miljoner i moms saknades och Jens Karlström uttryckte tvivel på att kontanterna gått till fönsterköp.
I stället menade han att det rörde sig om svarta pengar som fördelats bland en mängd företag. 71-åringen förnekade alla anklagelser. Han kom för övrigt inte ihåg någonting.
– Jag minns inget speciellt, sa mannen.
Åklagaren lirkade:
– Och du minns inget icke-speciellt?
UNT har sammanställt en rad utredningar som Skatteverket gjort av företag som anlitat 71-åringens bolag. Enligt de uppgifter som gått att få fram har 16 företag tagit ut cirka 46 miljoner kronor svart, om Skatteverkets slutsatser stämmer.
Det handlar bland annat om byggbolag, städfirmor, åkerier och restauranger som via fejkade fakturor ska ha fått ut oredovisade intäkter under 2013–2016.
Flera av företagen finns i Uppsala. En gemensam nämnare är att miljonerna slussats via det numera konkursdrabbade redovisningsföretaget Solvata Finans i Uppsala. Ingen vid Solvata är dock åtalad för brott. Pengarna har sedan tagits ut kontant vid ett växlingsföretag i Stockholm.
Skatteverket har upptaxerat de aktuella företagarna och även påfört dem straffavgifter. I flera fall har skattebesluten fastställts av domstol.
Trots att Skatteverket liksom domstolar kommit fram till att företagarna bokfört fejkade fakturor är det enbart den 71-årige målvakten som åtalats. Några rättsliga följder i form av åtal blir det alltså inte för företagarna.
En orsak är att högre beviskrav gäller vid brottmål än när Skatteverket gör sina bedömningar.
– Jag har bedömt att det inte skulle gå att bevisa att företagarna gjort sig skyldiga till brott, säger kammaråklagare Jens Karlström vid Ekobrottsmyndigheten.
Enligt Jens Karlström har resursfrågan spelat roll vid bedömningen av om företagarna skulle åtalas eller inte.
Om alla fuskanklagade företagare åtalades skulle det för var och en innebära en separat brottsutredning plus rättegång och advokatkostnader. Påföljden skulle troligen stanna vid villkorlig dom och dagsböter.
– Man är som åklagare skyldig att bedriva förundersökning effektivt och hushålla med statens resurser, säger Jens Karlström.
Men fuskande företagare kan gå fria om deras ärende inte prövas av domstol.
– Vi försöker naturligtvis att utreda och åtala alla brott där vi bedömer att man kan nå framgång med beaktande av att förundersökningen skall bedrivas effektivt och inom ramen för rimliga resurser. Men vi kan inte dra i alla trådar och resurserna är ju inte oändliga.