15 personer försvinner årligen i länet

Den 52-åriga Uppsalakvinna som försvann i början av juni har fortfarande inte hittats. Varje år försvinner omkring 15 personer i Uppsala län. En stor del av försvinnandena sker under den annalkande svamp- och bärsäsongen.

Benny Bengtsson

Benny Bengtsson

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2008-07-27 00:01
Hittills i år har 102 anmälningar om försvunna personer gjorts i Uppsala län. De allra flesta är bara borta ett par timmar och kommer sedan till rätta. De kan ha kommit hem senare från en fest eller rymt hemifrån och kan snart avskrivas av polisen.
Kvar blir omkring 15 personer som varje år försvinner "på riktigt" och som polisen aktivt letar efter. Av de hittas de flesta och merparten är då vid liv.

Men mellan ett och tre fall fortsätter att gäcka polisen och orsaka sorg och saknad hos anhöriga. Ett sådant fall är den 52-åriga kvinna som försvann från Uppsala i juni. Ett annat den 66-åriga kvinna som försvann i Björklingetrakten i fjol.
- Båda fallen är märkliga eftersom vi fått tydliga uppgifter från anhöriga och sökt igenom stora områden utan att hitta dem, säger poliskommissarie Benny Bengtsson som arbetar med försvinnanden i Uppsala län.

52-åringens och 66-åringens försvinnanden utreds fortfarande. Men inte lika intensivt som de första dygnen då polisen söker igenom skog och mark genom den så kallade MSO-metoden (se faktaruta).
- Då pratar vi med anhöriga, bekanta och grannar för att ta reda på var personen brukar gå och hur den uppför sig, säger Benny Bengtsson.

Sökandet utformas sedan efter den kategori som personen tillhör. Vanligast är att äldre, dementa, barn och självmordsbenägna försvinner. Men också bär- och svampplockare.
- Fler försvinner på hösten än andra årstider och det beror på att bär- och svampplockarna går vilse, säger Benny Bengtsson.
När polisen fått in uppgifterna de behöver skapas ett område som genomsöks av en hundpatrull eller utbildade orienterare. För att avgöra hur stort området bör vara används statistik om var tidigare försvunna i samma kategori hittats. Detta har gjort att fler försvunna återfinns än tidigare, då man i stort sett bara använde skallgång.
- I dag är skallgång det sista vi gör eftersom det tar längre tid, säger Benny Bengtsson.

Hur länge det aktiva sökandet pågår beror på den försvunna personens hälsa och kläder samt hur vädret är.
- Vi håller hela tiden kontakt med en läkare som bedömer hur länge personen kan tänkas överleva. Läkaren kanske säger fyra dagar, sedan lägger vi till en dag, säger Benny Bengtsson.
Misslyckas sökandet blir försvinnandet en polisutredning där en handläggare fortsätter följa upp tips och har regelbunden kontakt med de anhöriga. Misstänks däremot ett brott ligga bakom försvinnandet utreds det av kriminalare.
- Ärendet finns kvar hos oss till personen dödförklaras, säger Benny Bengtsson.
Det sker normalt fem år efter försvinnandet, men växlar med omständigheterna. Efter tsunamin gick det till exempel snabbare än så.
FAKTA
Försvunna personer
Varje år anmäls mellan 6000 och 7000 försvinnanden till den svenska polisen. De flesta är bara borta ett par timmar. Men omkring 350 personer förblir försvunna varje år i Sverige.
När en människa har försvunnit på ett sätt så att man kan befara att personens liv eller hälsa är i fara är det polisens uppgift att leta.
Efter att ett antal försvunna barn omkommit i terrängen på 80- och 90-talen kritiserades polisen. Kritiken ledde till en utredning 1994 där flera brister påtalades.
Som en följd infördes en ny sökmetod 1997 kallad MSO, Management Search Operation. Den går ut på att med hjälp av information om den försvunna personen och statistik om tidigare försvinnanden göra sökområdet så litet som möjligt. Efter det har fler försvunna personer hittats.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om