En grupp utredningsmän, säpofolk och åklagare träffas regelbundet för genomgångar och rapportering.
- Hatbrott är ett brott statsmakten prioriterar, säger Kjell Rörström.
- Sådana ärenden tar vi skyndsamt tar hand om. Det svåra med hatbrotten är att de är samlingsbegrepp för en rad olika brott. Hatbrott kan vara allt från skadegörelse till misshandel, säger Kjell Rörström.
Det är alltså inte gärningen i sig som avgör om ett brott kan rubriceras hatbrott, utan motivet till gärningen.
Djurrättsaktivism
Säkerhetspolisen räknar med flera brottskategorier under begreppet hatbrott: främlingsfientliga, antisemitiska, homofobiska och övriga hatbrott. Ännu en brottskategori ligger snubblande nära hatbrott, djurrättsaktivism, säger Kjell Rörström.
- Djurrättsaktivismen ligger i gränslandet. Uppsala toppar till och med Sveriges lista över djurrättsbrott med sina 13 fall förra året.
Expert på hatbrott
Inspektör Lars-Erik Hübinette vid Uppsalapolisens våldsrotel är specialiserad på hatbrott. Han säger att olaga diskriminering och hets mot folkgrupp är de vanligaste hatbrotten.
- När det gäller hets mot folkgrupp finns ofta ingen målsägande - men väl många vittnen. Ofta rör det sig om en person som på offentlig plats hetsar mot judar, svarta eller invandrare, eller unga män som klär sig i naziattribut.
Han nämner ett exempel, en man i Uppsala som dömdes för att ha burit en t-shirt med ett hakkors.
Han säger att brottet hets mot folkgrupp har "en hyfsad uppklarning", och är inte lika svåra att lösa som olaga diskriminering.
- Olaga diskriminering kan ta sig betydlig mer sofistikerande former. Vanligaste exemplet är diskriminering på krogen, där krögarna kan ta sig runt begreppet genom att hänvisa till ålder eller klädsel, eller att stället är fullsatt.
Det är sällan någon fälls för olaga diskriminering, säger Lars-Erik Hübinette, som uppskattar att en eller ett par personer i länet fälls varje år. Siffrorna för hatbrott mot homosexuella i länet är något enstaka fall om året.
- Ett färskt fall gällde en campingägare som fälldes av tingsrätten för att ha avvisat en libanes från campingen.
Svårt att definiera
Lars-Erik Hübinette påpekar att det däremot kan vara knepigt att genast definiera ett våldsbrott som ett hatbrott.
- Vi kan vara långt inne i en våldsbrottutredning innan det visar sig att rasistiska motiv varit styrande.
Han berättar att utredare, säpofolk och åklagare därför har hittat ett sätt att "koda" personers filer när det finns anledning att misstänka att hatbrott ligger i botten.
Fotnot: Hittills i år har 16 personer i Uppsala län anmält att de utsatts för någon form av hatbrott.
UNT-fakta:
Under år 2004 anmäldes 709 fall av hets mot folkgrupp i Sverige. 330 personer anmälde att de utsatts för olaga diskriminering. Under året anmäldes totalt 3 900 hatbrott. Säpo delar in statistiken över hatbrott i fyra underkategorier: främlingsfientliga, antisemitiska, homofobiska och övriga hatbrott. 60 procent av hatbrotten anses ha främlingsfientliga motiv.
Enligt BRÅ:s statstik är de flesta förövare unga män. De senaste fem åren har andelen kvinnor som misstänks för hatbrott mer än fördubblats. Enligt Säpo har siffrorna stigit från sex procent 1999 till 17 procent 2003.
På BRÅ har man en tydlig bild av att hatbrotten i Sverige ökar, även om benägenheten att anmäla sådana brott också stiger.
Läs mer i UNT!