Babylabbet på Uppsala universitet, där barnen får se bilder och forskarna gör mätningar med en ögonrörelsekamera, har uppmärksammats mycket, här i ett reportage från 2017.
– Jag hoppas att vi ska kunna ge föräldrar mer precisa råd om vad som gynnar deras barns utveckling bäst, än att bara säga att de ska dem mycket tid och kärlek.
Det säger Pär Nyström, forskare vid Institutionen för psykologi och verksam vid Uppsala universitets barn- och babylab.
Han och flera kollegor startar nu sitt största projekt någonsin, där de ska följa 1 000 barn från sex månaders ålder tills de slutat grundskolan.
– Jag hoppas våra resultat kan ge råd som rör sådant som sömn, eller medie- och skärmanvändning, eller kanske hur många fritidsaktiviteter som barn bör ha för att det ska vara en skyddande faktor för deras mentala hälsa. Just risk- och skyddsfaktorer är något vi hoppas kunna bli tydliga med, säger Pär Nyström.
Ett av de områden, eller block som Pär Nyström säger, som forskarna riktar sin forskning mot gäller medieanvändning, blått och rött ljus, och kopplingen till aktivitetsnivåer och sömn.
– Det här är en stor fråga som diskuterats mycket, men faktum är att mycket lite forskning tittat på det när det gäller spädbarn, säger Pär Nyström.
Pär Nyström, forskningsledare, hoppas att den stora studien ska kunna ge mycket mer komplexa svar om barns utveckling och vilka faktorer som spelar roll senare i barnets liv. Amanda Riis ska arbeta med datainsamlingen i babylabbet.
Barnen kommer att mellan sex månaders ålder och ett år besöka barn- och babylabbet på Blåsenhus och där få göra mätningar med en ögonrörelsekamera, samtidigt som de tittar på en skärm där bilder och filmer visas. Det här ger forskarna data om hur varje barn bearbetar information och mäter tidig språkförståelse, social och kognitiv utveckling, uppmärksamhetsnivå och vissa grundläggande beteenden, som kan kopplas till senare utveckling.
Senare kommer föräldrarna att med jämna mellan rum få svara på frågor om familjens vanor och vardag. Vid några tillfällen kommer frågeformuläret att vara mer omfattande.
I ett senare skede ska forskarna koppla på uppgifter om barnets utveckling från barnavården, från förskola och skola, som betyg, för att kunna koppla de tidiga förmågorna och förutsättningarna till utvecklingen i senare år.
Nu söker forskarna vid Institutionen för psykologi fler deltagare till sin unika satsning vid Uppsala barn- och babylab. Målet är att 1000 barn ska följas i 16 år.
För att kunna få generella svar behövs många barn och barn med olika bakgrund. Målet är att 1 000 barn ska följas under 16 år och nu söker forskarna Uppsalafamiljer som vill vara med.
– Vi vill inkludera barn från alla samhällsgrupper. Det enda som krävs är att barnet ska se det som presenteras på skärmen, höra ljudet, och att en vårdnadshavare kan svenska, säger Pär Nyström.