Sandra Mansour är konsumentrådgivare på Uppsala kommun och har noterat att en ny bedrägerityp blivit vanlig som riktar sig till de yngsta.
– Det vi fått in den senaste månaden är en yngre målgrupp än vi sett tidigare när det gäller telefonbedrägerier. Vissa är i gymnasieåldern.
En ny typ av bedrägerier har börjat dyka upp bland samtalen till Uppsala kommuns konsumentrådgivning. Sandra Mansour som är konsumentrådgivare på Konsument Uppsala beskriver ett avancerat bedrägeri som riktar sig mot dem som är aktiva på sociala medier.
– De här personerna har sökt jobb via olika sociala medier eller varit öppna på sociala medier med att de söker jobb. Efter det har de blivit kontaktade av vad de tror är en arbetsgivare på telefon.
"Arbetsgivaren" bokar in en tid för intervju och uppmanar offret att signera ett anställningskontrakt med sitt mobila bank-id. Bedragaren har då påbörjat en inloggning till hens bank. När offret går in på sitt bank-id släpper hen in bedragaren på kontot som sedan används för att ta lån eller krediter.
– Bedragarna tömmer ju inte kontot så det kan ta tid innan den som blivit utsatt upptäcker något. Det kan vara att man får en räkning på ett abonnemang man inte har beställt eller en avi om att betala ränta på ett lån man inte tagit.
Unga personer som varit öppna på sociala medier med att de söker jobb är offer för en ny typ av bedrägerier.
UNT berättade nyligen om Jennifer Fredriksson som var med om just detta när hon lagt ut en annons på Facebook om att hon sökte sommarjobb.
– Bedragare är ju snillrika på att komma på metoder som inte gör den som är utsatt misstänksam. I det här fallet sänker man garden för att man förväntar sig att en arbetsgivare ska höra av sig, berättar Sandra Mansour.
Det kan vara svårt att bevisa att det inte är man själv som tagit lånet eller krediten. Därför gäller det att vara snabb med att vidta åtgärder när man tror att man blivit utsatt för ett bedrägeri.
Det första man ska göra är att kontakta sin bank, spärra sitt mobila bank-id, spärra sina konton och efterfråga om det finns fler bank-id:n i ens namn. Därefter ska man polisanmäla.
– Om du har gjort allt det här ökar chanserna för att få stopp på transaktionerna från ditt konto.
Bedragaren börjar logga in i offrets bank-id och skapar sedan flera bank-id:n till andra mobiltelefoner.
Det finns två sätt att hantera fakturorna, antingen betalar man dem under protest eller så bestrider man. Om man väljer att betala och företaget inte går med på att släppa dig från den tjänst du blivit knuten till, kan man gå till Allmänna reklamationsnämnden, ARN. De kan då pröva ärendet kostnadsfritt.
Det andra sättet är att bestrida fakturan och vägra betala.
– Här gäller det att göra det sannolikt att det inte är man själv som tagit lånet eller krediten. Visa polisanmälan och den övriga dokumentationen på att det inte är du som är köparen, säger Sandra Mansour.
Finns det risk att man inte kommer ur ett avtal?
– Ja. Därför är det viktigt att snabbt kontakta bank, polis och aktuellt företag.
Det kan ju kännas obehagligt att inte betala en faktura. Vad är det värsta som kan hända?
– Om företaget inte godtar bestridandet kan fakturan skickas till inkasso eller till Kronofogden. Man kan bestrida i alla led och då får företaget bestämma om de går till domstol. I domstolen är det företaget som måste bevisa att de har rätt till betalningen. Lyckas de måste konsumenten visa att det är någon annan än konsumenten själv som ingått avtalet.
För att inte hamna i den här situationen är Sandra Mansours tips att vara noga med hur mycket information man lämnar ut om sig själv på sociala medier.
– Ju mer bedragarna vet om dig desto lättare blir det att lura dig att allt är i sin ordning.