Ett av Uppsalahems soprum där sophämtningen inte verkar ha fungerat som den ska.
Den här bilden av överfulla sopbehållare är från ett av Uppsalahems soprum och visar hur det kan se ut om sorteringen och tömningen inte fungerar.
Uppsalahems hyresgäster lägger i snitt 50 procent av sitt avfall i fel behållare och i vissa områden hamnar hela 80 procent av soporna fel. Det ger dyrare sophämtning och är något de boende får betala.
Ibland dumpas grovsopor i Uppsalahems soprum, vilket är emot reglerna. Grovsopor ska lämnas exempelvis till en återvinningscentral.
I ett område där de boende sorterar ut en mycket låg andel till återvinning är årskostnaden för sophanteringen runt 1 700 kronor högre per hushåll jämfört med snittet. Dessa 1 700 kronor läggs på hyran för varje hushåll.
Förutom högre hyror är felsorteringen dålig för miljön eftersom avfallet som hamnar fel bränns upp i stället för att återvinnas.
De här tunnorna för återvinningsbara förpackningar har försetts med sensorer.
För att råda bot på det felsorterade avfallet installerade Uppsalahem för ett par år sedan sensorer på 200 sopcontainrar. De finns i Uppsalahems miljöstugor, det vill säga soprum, där hyresgästerna lämnar sitt avfall. I soprummen kan de boende lägga skräpet i behållare för allt från plast till metall så att materialet kan gå till återvinning.
I och med att sensorerna sattes upp minskade felsorteringen av soporna med en femtedel.
Den lilla fyrkantiga plattan är en sensor som signalerar när containern är full. Den här sensorn är fäst på en container för plastavfall.
– Det har blivit märkbar skillnad, tycker Josefine Fredriksson som jobbar som fastighetsskötare hos Uppsalahem vid Mimmi Ekholms plats i Luthagen.
Sensorerna signalerar när avfallsbehållarna behöver tömmas och därmed kan man undvika att sopberg byggs upp. Men sensorerna har ytterligare en funktion; de visar vilken typ av kärl det behövs fler av och vilka som kan tas bort.
Josefine Fredriksson håller ordning på nio miljöstugor i Uppsalahems regi.
– I mitt område kunde vi via sensorerna se att containrarna för plast inte alltid var fulla när de hämtades för tömning. Däremot var containrarna för papper ofta överfulla. Så vi tog bort en behållare för plast och ersatte den med en för papper, säger Josefine Fredriksson.
Josefine Fredriksson lägger drygt 20 timmar i veckan på att plocka bort skräp och köra undan grovavfall som folk kastat i och kring husen vid Mimmi Ekholms plats.
Sensorerna finns i Luthagen, Stenhagen och Sala Backe. Enligt Uppsalahem har de fått årskostnaden för avfallshämtning att minska med cirka 200 000 kronor. Företaget planerar nu att flytta sensorerna till de områden där sopsorteringen fungerar som sämst.
Uppsalahem har knackat dörr vid Mimmi Ekholms plats för att dela ut avfallspåsar och informera om sopsortering.
Enligt Uppsalahem är information till hyresgästerna avgörande för att få fler att sortera rätt. En viktig del av arbetet i Luthagen har varit att knacka dörr och dela ut kassar med flera fack för olika typer av avfall. På så vis kan hyresgästerna redan i bostaden lägga sitt avfall i de olika facken för att sedan bära ner kassen till soprummet och lägga skräpet i rätt container.
Uppsalahem vill inte att hyresgästerna lämnar grovsopor i miljöstugorna men uppmaningen följs inte alltid.
När UNT besöker en av de nio miljöstugor i Luthagen som ligger under Josefine Fredrikssons ansvar är där högst välstädat.
– Jag försöker hålla så rent och snyggt som möjligt. Är det städat tar det nog emot mer att skräpa ner, tror hon.
En av de som brukar använda miljöstugan är Sara Arvidson.
"Jag lämnar så gott som alla mina förpackningar till återvinning. Efter det återstår inte mycket sopor att lägga i brännbart", säger Sara Arvidson.
– Jag lämnar i stort sett allt mitt avfall för återvinning. På en vecka brukar det bara bli en halv kasse som inte går att återvinna utan hamnar i brännbart.
Fortfarande återstår en del för att få avfallshanteringen i området att fungera. Ett ständigt problem är de grovsopor i form av gamla barnvagnar, möbler och annat som folk ställer lite här och var för att bli av med bråten.
Josefine Fredriksson bär ut grovsopor som folk mot reglerna lämnat i miljöstugan. Soporna kör hon till en återvinningscentral.
– Jag lägger mer än halva min arbetstid på att plocka skräp och forsla bort grovsopor med traktor, berättar Josefine Fredriksson.
Även grovsoporna orsakar merkostnader och i slutänden är det också i det fallet hyresgästerna som får betala.