– Förhoppningsvis kommer detta läkemedlet att för första gången kunna stoppa själva sjukdomsutvecklingen, inte bara som dagens Alzheimermediciner dämpa sjukdomssymtomen, säger Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet.
Prövningen ska omfatta upp till 800 patienter i åtta länder i Europa, USA och Kanada. I Sverige deltar Universitetssjukhuset i Malmö, Akademiska sjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset Huddinge i den.
Alzheimers sjukdom kännetecknas av abnorma proteininlagringar i hjärnan, så kallade amyloida plack. Placken består av långa trådar av proteinet betaamyloid, som kallas för fibriller. Flera läkemedelsföretag försöker utveckla läkemedel eller vaccin mot fibriller.
– Vi har dock visat att det i första hand är ett slags lösliga förstadier till fibrillerna som är den verkliga boven bakom Alzheimers sjukdom. Därför är det mot dessa giftiga protofibriller som behandlingen i första hand bör inriktas, säger Lars Lannfelt.
Läkemedlet som ska testas är en antikropp mot protofibriller som Uppsalaforskarna tagits fram tillsammans med bioteknikföretaget Bioarctic Neuroscience. I samarbete med den japanska läkemedelsjätten Eisai har antikropparna redan genomgått en första säkerhetsprövning på patienter med Alzheimers sjukdom i USA.
Nu utvidgas prövningarna till att även testa effekten av behandlingen. Förutom patienter med tidig Alzheimers sjukdom kommer patienter mindre allvarliga minnesstörningar, så kallad mild kognitiv svikt, att delta.
– Detta är en högriskgrupp för att inom en nära framtid utveckla Alzheimers sjukdom och också den grupp som vi tror kan få störst nytta av antikroppsbehandlingen, säger Lars Lannfelt.
Om två till tre år beräknas studien vara klar och forskarna ha svaret på frågan om det går att få stopp på utvecklingen mot Alzheimers sjukdom.
När kan ett färdigt läkemedel finnas tillgängligt om svaret blir ja?
– Jag tror att vi kanske kan ha ett läkemedel på marknaden om fem till sex år, säger Lars Lannfelt.