Anmälningar mot polis utreds sällan

De flesta anmälningar mot poliser förblir just en anmälan och utreds aldrig. Ett fåtal brottsmisstankar leder till åtal och ännu färre till en fällande dom.

1 augusti 2017 06:00

Många ärenden där poliser anmäls för brott skrivs av i ett tidigt skede eftersom det redan från början slås fast att det inte finns anledning att anta att polisen gjort sig skyldig till brott.

Under 2016 gjordes 6 151 anmälningar mot poliser. 1 055 av dessa ärenden rör poliser som misstänks för att ha använt för mycket våld i tjänsten.

I drygt en tredjedel av dessa fall inleddes en förundersökning med fängelse i straffskalen. Men bara två fall ledde till åtal.

Polisens har rätt att använda våld vid ingripanden. Men det måste stå i proportion till själva händelsen. Om våld används ska det ses som en sistahandsåtgärd.

Polisforskare Rolf Granér, lektor i polisvetenskap vid Linnéuniversitetet, kommenterar historien om Hassan så här:

– Givet att förutsättningen är att polisen rubricerar det som våldsamt motstånd av det som börjar med att en kille tittar konstigt mot polisen och det inte fanns någon särskild misstanke, så borde det inte funnits någon anledning att ingripa på det här sättet.

Enligt Rolf Granér är det inte ovanligt att polisen rubricerar en händelse som våldsamt motstånd, för att ha ryggen fri.

– Det förekommer att polisen agerar på ett visst sätt och sen skriver sig fri från händelsen i polisrapporten så att deras agerande blir rättfärdigat. Polisen har ofta övertaget genom att kunna lagstiftningen och kan därför se till att motivera sina handlingar. Erfarna poliser vet hur de ska uttrycka sig i ett förhör, de vet när de ska komma ihåg saker och när de kan säga att de inte minns.

Det är en mycket liten grupp poliser som står för en stor del av anmälningarna om felaktig våldsutövning, enligt Rolf Granér, som granskat anmälningar mot poliser. Han anser att polisen internt i högre grad bör diskutera våldsamma polisingripanden och fråga sig vad de kunde gjort annorlunda.

Men vad är våldsamt motstånd?

– Det är om man med våld inte gjort som polisen säger. Men om själva förloppet inte finns dokumenterat går uppgifterna oftast isär mellan polis och den som sägs ha uppträtt våldsamt och fallet kommer att läggas ned. Det är bara om det finns vittnen oberoende av varandra som lämnar samstämmiga uppgifter eller att någon filmat händelsen som det finns en chans att veta vad som verkligen har hänt, säger Rolf Granér.

<p>Fakta</p>

Om en polis fälls i domstol hamnar ärendet hos Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd, PAN. Där kan polisen straffas med varningar, löneavdrag eller bli av med jobbet. Under 2016 utredde polisens personalansvarsnämnd bland annat två sådana fall. Vid den ena händelsen hade en polis avlossat ett skott in i en bil och träffat en persons knä. I det andra fallet körde en polis över en man och orsakade skador på benen i samband med ett förföljande av en motorcykel. Men ingen av poliserna avskedades.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Anna Hellberg