Ångström tillhör universitetsområdet Polacksbacken, och utgör basen för den tekniska- och naturvetenskapliga forskningen vid Uppsala universitet. Sedan ett år tillbaka byggs det nytt och Fredrik Kronqvist, som är projektchef, ser ljust på arbetet.
– Bygget går jättebra och vi följer tidsplanerna väl. Samarbetet mellan universitetet och Akademiska Hus har fungerat utmärkt och just nu jobbar vi med fasadmontage på huvudbyggnaden, och invändigt arbete i det vi kallar ”flygeln”. Redan till hösten 2020 kommer de första inflyttningarna till ”flygeln” göras.
Flygeln är en del i ombyggnationen som ska ge plats åt undervisningslokaler och kontorsplatser. Utöver så byggs en ny kubformad huvudbyggnad med bland annat reception och bibliotek. Dessutom sker omflyttningar inom själva Ångströmsområdet som enligt Peter Elenfalk, byggnadsdirektör på Uppsala universitet, är fullt nödvändiga.
– Byggnaderna vi idag verkar i är 20 år gamla, så det är hög tid att se över vilka effektiviseringar vi kan göra för att anpassa oss till vår tids utmaningar, säger han.
En viktig del i byggnationen av Nya Ångström är att man vill skapa pedagogiskt anpassade utrymmen i både forsknings- och utbildningssyfte. Därför utformas läromiljöer enligt konceptet Active Learning Classroom (ALC), en metod där flexibla och interaktiva rum används för ett aktivt lärande.
– Vi vill göra det möjligt att anpassa rummet efter aktiviteten, säger Peter Elenfalk. Man ska både kunna föreläsa och göra gruppövningar i samma sal. Idag har man inte dessa möjligheter i ett föreläsningsrum där inredningen är fast. Förhoppningsvis kan det leda till nya perspektiv och möjligheter.
Peter Elenfalk är också positiv till arbetsutvecklingen överlag och har klart för sig hur ytorna ska användas.
– I den nya huvudbyggnaden vill vi ta vara på de allmänna ytorna bättre. Idag är det inte många som besöker restaurangen i något annat syfte än att äta, det vill vi ändra på. Vi ser gärna att alla miljöer är användbara under hela dagen, till exempel att matsalen flyter ihop med övriga aktivitetsytor.
Ombyggnationen kommer även ha betydelse för forskningen, och en stor satsning görs på IT och artificiell intelligens. Målet är att skapa en högklassig miljö där man kan fortsätta utveckla det nuvarande arbetet, och samtidigt locka till sig ny forskning. För Uppsala universitet är det viktigt att vara i framkant och då behövs det moderna och funktionella miljöer.
Bortsett från själva bygget i sig så har budgeten för Nya Ångström varit omdiskuterad. Kritik har riktats mot att kostnaden 1.2 miljarder skulle vara hög och tvinga universitetet att skära ner på antalet lärotimmar.
– Visst är kostnaden hög, menar Peter. Men det finns fler sätt att se på det. Dels följer vi budgeten exemplariskt, men framförallt kommer effektiviseringarna vara ekonomiskt gynnsamma eftersom vi får ner den totala kostanden per kvadratmeter och anställd. Så jag tror inte man blir tvungen att minska lärotimmarna.
Hur det än blir med dessa är byggprojektet det största som Uppsala universitet och Akademiska Hus haft tillsammans. Närmast fortsätter arbetet med huvudbyggnaden och färdigställandet av flygeln. Och med budgeten och tidsplaneringen i styr ser utsikterna goda ut för att börja de första inflyttningarna nästa år.