2015 gjordes 10 orosanmälningar till socialtjänsten i Uppsala där ett barn eller en ungdom befarades vara utsatt för hederselaterat våld och förtryck. Sedan dess har antalet anmälningar ökat för varje år. 2018 gjordes 39 anmälningar, och under 2019 har fram till sista juli 23 stycken kommit in. De flesta görs av personal på skolor.
– Jag tror att ökningen dels beror på att fler utsätts, i och med invandring från länder där hedersnormer är starka. Och dels på att det finns en större medvetenheten i dag om hedersförtryck, säger Sofia Venemalm, strateg på Uppsala kommun med ansvar för hedersproblematik.
Hedersrelaterat våld och förtryck kan handla om allt från att inte få välja vilka vänner eller kläder man vill till misshandel och att bli bortgift eller könsstympad. UNT har tagit del av orosanmälningar som gjorts. I dessa larmas om barn som utsätts för psykisk och fysisk misshandel, oro över att barn ska bli bortgifta eller könsstympade samt oro över att barn kan komma att ta livet av sig på grund av en mycket ofri livssituation.
Under 2018 gjordes totalt 7 410 orosanmälningar gällande barn och unga i Uppsala kommun. Andelen orosanmälningar som rör just hedersförtryck är alltså mycket liten.
Sofia Venemalm är dock övertygad om att mörkertalet är stort. Det är också Mariet Ghadimi, doktor i socialt arbete på Stockholms universitet samt verksamhetschef på Uppsalabaserade organisationen Tris (tjejers rätt i samhället). Mariet Ghadimi gjorde i fjol en kartläggning i samtliga niondeklasser i Uppsala tätort, som visade på utbrett hedersförtryck bland stans unga. Bland utrikesfödda flickor uppger exempelvis 61 procent att de inte själva kommer få bestämma vem de ska gifta sig med och 66 procent att de inte får ha sex innan äktenskapet.
– Det finns ett väldigt tydligt samband mellan oskuldskrav och framtida tvångsäktenskap, frihetsinskränkningar och våld. Med tanke på den utsatthet som studien visar är jag bekymrad över att inte fler anmälningar görs, säger Mariet Ghadimi.
Hur märker man att någon är utsatt för hedersförtryck?
– Det kan visa sig i att skolresultat eller motivation förändras, att barnet ofta har ont i huvudet eller magen eller pratar i termer som "i min religion eller kultur gör vi så". Men även om barnet inte får vara med på vissa lektioner eller skolresor.
Sofia Venemalm på Uppsala kommun upplever att Uppsalas skolor blivit mer vaksamma i frågan. Men det finns samtidigt en rädsla bland skolpersonalen: många upplever en ökad hotbild i just dessa ärenden.
– Jag vet att det i några fall har förekommit hot mot skolpersonal. Därför kan det finnas en poäng i att skolan gör en gemensam anmälan, så att inte en enskild individ står som anmälare, säger hon.
Att utreda ärenden med hedersförtryck är ofta komplicerat, eftersom det kan vara direkt livsfarligt för barnet att involvera familjen – något man annars har som regel att göra inom socialtjänsten. Handläggare på socialtjänsten har flaggat för att de behöver mer utbildning i frågan, och det är något som nu planeras enligt Sofia Venemalm.
Hur ofta sker ett tvångsomhändertagande av barnet?
– Handlar det om misshandel blir det oftast någon form av placering. I det akuta skeendet kan man inte jobba med familjen, utan barnet behöver skyddas. Det förebyggande arbetet måste börja långt tidigare, säger Sofia Venemalm.
Hur ska man jobba förebyggande?
– Nyblivna mammor kan nås i samarbete med BVC och öppna förskolan. Man kan tänka sig föräldrautbildningar där innebörden av barnkonventionen och svensk lagstiftning förtydligas. Redan på förskolan finns det pojkar som känner att de behöver övervaka sina systrar, så det är tidiga insatser som krävs.
Uppsala kommun har ingått ett partnerskap med Tris, som fått i uppdrag att göra fler besök i Uppsalas skolor, från förskoleklass upp till nian, för att sprida kunskap.
– I partnerskapet ingår också att anställda på skolor och inom socialtjänsten alltid kan kontakta oss om de behöver råd, säger Mariet Ghadimi.