Nu har skyddsombuden lämnat en formell anmälan om brister i arbetsmiljön på akutmottagningen. Det är den avdelning som drabbas hårdast av bristen på vårdplatser.
– Det har aldrig någonsin varit så här illa under så lång tid. Vi vet att problemet inte ligger hos våra chefer, det ligger utanför deras kontroll. Men vi måste ändå göra så här för våra kollegers skull, säger Malin Gutentoft, skyddsombud för sjuksköterskorna.
Hon lämnade in anmälan enligt 6 kapitlet, §6A i arbetsmiljölagen tillsammans med sin kollega från fackförbundet Kommunal, som organiserar undersköterskorna.
I sin anmälan skriver skyddsombuden att undersköterskor och sjuksköterskor mår dåligt på grund av stressen på arbetsplatsen och oron över att patientsäkerheten hotas, vilket i sin tur leder till sjukskrivningar och att många funderar på att säga upp sig.
– Situationen är helt ohållbar, säger Malin Gutentoft.
LÄS MER: Vårdplatskrisen värre än någonsin
Gry Östling, skyddsombud för Kommunal, bekräftar bilden att även patientsäkerheten är hotad. Hon berättar om tillfällen när ambulanser blivit stående i 40 minuter på akutmottagningen i väntan på att lämna över patienter samtidigt som det har kommit in prio 1-larm, med potentiellt livshotande tillstånd, som det inte funnits några lediga ambulanser till.
– Då är det inte längre bara patientsäkerheten på akuten som är hotad. Då spiller det över till att bli ett samhällsproblem. Jag har aldrig tidigare träffat så mycket patienter som är missnöjda med dagens vård, säger Gry Östling.
LÄS MER: Svidande kritik från IVO
LÄS MER: Ständiga underskott för Akademiska
Anette Skoglund, verksamhetschef för akutsjukvård och internmedicin, säger att hon förstår att skyddsombuden lämnat in en anmälan om arbetsmiljön.
– Det har varit ett svårt läge med färre tillgängliga vårdplatser jämfört med för ett år sedan, vilket påverkar akuten negativt. Sjukhusledningen har mycket fokus på vårdplatsfrågan, och den måste lösas, säger hon.
Jämfört med 2018 har det under inledningen av 2019 varit en kraftig ökning av antalet akutpatienter som fått vänta länge, över 14 timmar, på en vårdplats. Samtidigt är målet att ingen ska behöva vänta längre tid än en timme på en vårdplats.
– Det är också en balansgång. Man vill att patienterna ska slussas vidare till rätt vårdplats. Då kan det i vissa fall vara värt att vänta lite på en sådan vårdplats, säger Anette Skoglund.
Stefan Hjulström, produktionschef på Akademiska sjukhuset, bekräftar att situationen är ohållbar. Han berättar att sjukhuset vid flera tillfällen använt sig av extra överbeläggningsplatser, utöver de som används vid ett så kallat rött vårdplatsläge, för att klara den akuta situationen. Då kan kirurgpatienter läggas på en medicinsk vårdplats som egentligen inte godkänts för den vård som patienten behöver.
Mellan 30 och 50 vårdplatser har varit stängda sedan årsskiftet. En justering av budgeten, där det totala antalet vårdplatser minskades, innebär att vårdplatsläget i praktiken är detsamma som före årsskiftet.
På onsdagen var 53 av de 844 fastställda vårdplatserna stängda. 7 patienter låg kvar på akutmottagningen på morgonen i väntan på att skrivas in på sjukhuset. Enligt Stefan Hjulström skulle sjukhuset denna dag ha behövt öppna ytterligare 70 vårdplatser för att klara behovet.
Nu har sjukhuset fram till den 20 mars att presentera åtgärder. Är dessa inte tillfredsställande går skyddsombudens anmälan vidare till Arbetsmiljöverket.
Samtidigt har Inspektionen för vård och omsorg, IVO, fått in en anmälan om brister i patientsäkerheten på Akademiska sjukhusets akutmottagning. Enligt anmälan till IVO händer det att patienter med smitta som influensa och vinterkräksjuka ligger på hårda britsar i korridorerna i väntan på en vårdplat samtidigt som situationen gör det svårt att identifiera akut sjuka patienter som väntar på läkarbedömning.