Akademiska sjukhuset tvåa från slutet när man jämför väntetiderna på akutmottagningen. Enköpings lasarett ligger bättre till på en 23:e plats.
Siffrorna bygger på Socialstyrelsens statistik, där de färskaste siffrorna är från 2016.
UNT har dock fått ut siffror från Akademiska sjukhuset även för 2017 och förändringen är i princip obefintlig. Dessa siffrorna är inte beräknade på exakt samma sätt som Socialstyrelsens statistik, men ger en fingervisning om förändringen. Medianen för den totala vistelsetiden minskade då med 5 minuter från 256 till 251 minuter. Det innebär att hälften av patienterna har tillbringat mer än fyra timmar och 11 minuter på akutmottagningen. Det är mer än dubbelt så mycket som Gällivare sjukhus, som har kortast vistelsetid med 124 minuter. Det innebär också att det är långt till målet att alla patienter ska ha en vistelsetid på max fyra timmar på akutmottagningen.
Orsaken till de dystra siffrorna för Akademiska sjukhusets akutmottagning är även här bristen på vårdplatser.
– När det inte finns vårdplatser tillgängliga blir de patienter som behöver läggas in på sjukhuset kvar längre på akuten. Trots det har inte våra siffror försämrats och det beror på att vi genomfört åtgärder som syftat till att förbättra för våra patienter, säger Anette Skoglund verksamhetschef för akutsjukvård och internmedicin vid Akademiska sjukhuset.
De åtgärder man gjort vid akutmottagningen är att anställa särskilda akutläkare som har sin arbetsplats på akutmottagningen. Det är en extraresurs till de specialistläkare kallas ner till akutmottagningen från den avdelning där de har sin ordinarie arbetsplats.
– Vi har också ett så kallat grönspår där vi tar de lättare patienterna. Men vi kan inte avvisa någon, även om det är patienter som egentligen inte skulle behöva vara på akuten.
Sjukhusdirektör Per Elowsson säger att man inte bara ska stirra sig blind på antalet vårdplatser.
– Vi måste fundera över beläggningsgraden. Kommer vi ner i beläggningsgrad finns det alltid en vårdplats över. Det går heller inte att planera inflödet på akuten. Är det ortopedväder, som det var runt mellandagarna, kommer det in fler patienter för att man ramlar och bryter sig. Då gäller det att snabbt kunna öka bemanningen på läkarsidan, säger han.
Andra åtgärder är att minska inläggningarna på sjukhuset och behandla fler i öppenvård.
– Det är bra ur flera aspekter, inte minst ekonomiska. Vi tittar också på utskrivningarna och har öppnat en utskrivningsavdelning för patienter som ska vidare till en plats i äldrevården. Man måste få hela systemet att fungera.
Hur ser du på att Akademiska sjukhuset ligger näst sist i landet?
– Jag kan inte bedöma det eftersom jag inte vet förutsättningarna på de andra sjukhusen. Men det finns inga quick-fixer. Att utbilda akutläkare tar 5–6 år. Vi måste jobba uthålligt och långsiktigt.
Vivianne Macdisi (S), ordförande i sjukhusstyrelsen, säger att den politiska ledningen är medveten om problemen.
– Det är ett tufft läge på akuten och har varit så länge. Vi ser ganska allvarligt på det här, säger hon.
I den andra änden av vårdkedjan handlar det om att se till att de som kommer till akuten är patienter som verkligen behöver vara där.
– Vi behöver titta mer på systemen kring akuten. Det handlar även om öppettiderna i primärvården. Det är naturligt att man åker in till akuten om man inte får hjälp någon annanstans i vårdkedjan, säger Vivianne Macdisi.
Varför har ni inte gjort något åt det här tidigare? Det är inget nytt problem.
– Jag skulle säga att vi har gjort stora insatser. Men det tar tid innan de får effekt.