Under ledning av Polisens nationella underrättelsecentrum sammanställer en rad myndigheter regelbundet en lägesbild av den organiserade brottsligheten.
I årets rapport samverkar 21 myndigheter vilket är fler än någonsin tidigare. Bland de medverkande finns såväl Åklagarmyndigheten som Finansinspektionen och Bolagsverket.
Den brottstyp som av flera myndigheter lyfts fram som den allvarligaste just nu är kriminalitet riktad mot välfärdssystemen. Det handlar om aktörer som med otillåtna metoder försöker komma över bidrag och andra förmåner av offentliga medel.
Den organiserad brottsligheten uppges systematiskt tillskansa sig olika former av lönestöd från bland annat Arbetsförmedlingen. I rapporten ges exempel där personer i kriminella nätverk fått lönestöd för påhittade anställningar. Istället för att utföra verkliga arbetsuppgifter kan de inblandade på så sätt leva på pengar från staten medan de ägnar sig åt brott.
Genom intäkterna från Arbetsförmedlingen registreras dessutom gärningspersonerna för löneinkomster, vilket berättigar till förmåner som sjukpenning och a-kassa.
I rapporten framhålls nystartsjobb som ett exempel där lönestödet missbrukas. Nystartsjobb, som är avsett för långtidsarbetslösa och nyanlända, kan ge arbetsgivaren lönesubventioner på löner upp till 20 000 kronor per månad.
Om företaget uppfyller kraven har arbetsgivaren rätt till lönestöd för ett obegränsat antal personer med nystartsjobb.
Under 2018 omfattades 67 000 personer av nystartsjobb, vilket kostade totalt cirka fem miljarder kronor.
Arbetsförmedlingen har inte rätt att göra någon arbetsmarknadspolitisk utvärdering av behovet av nystartsjobb utan måste betala ut pengarna, även om företaget expanderar i en redan överetablerad bransch.
Utbetalningarna ska göras "även om myndigheten har kännedom om att kriminella aktörer står bakom företaget och har missbrukat systemet tidigare", står det i rapporten.
I sin rapport begär myndigheterna att Arbetsförmedlingen ska få rätt att begränsa antalet anställningar med nystartsjobb.
Om det finns arbetslösa i Sverige som kan utföra en viss typ av arbetsuppgifter bör det inte vara givet att arbetskraften ska få hämtas från andra länder, skriver myndigheterna.
Ett annat exempel i rapporten gäller personlig assistans, som enligt myndigheterna i vissa fall blivit en grogrund för organiserad brottslighet.
Arbetsgivare i Sverige har rätt att rekrytera personer från andra länder för att utföra assistansarbeten. Under perioden 2009 – 2018 fyrdubblades arbetskraftsinvandringen inom assistansområdet.
"Det förekommer organiserade upplägg där funktionsnedsatta personer hämtas till Sverige för att ansöka om assistansersättning och att anhöriga får arbetstillstånd som assistenter", skriver myndigheterna i sin lägesbild.
Något som banar väg för välfärdsbrottsligheten uppges vara felaktigheter i folkbokföringen. Det handlar till exempel om kriminella som använder felaktiga adresser och fejkade identiteter för att lura till sig bidrag.
Ett problem är att folkbokföringen, som hanteras av Skatteverket, har mycket små kontrollresurser. Istället har snabb service prioriterats. Som tidningen nyligen rapporterat inrättade Skatteverket i Uppsalaregionen i fjol en särskild enhet som ska öka kontrollerna innan uppgifter registreras i folkbokföringsregistren.
Vid en pressträff nyligen om rapporten från de 21 myndigheterna sa justitieminister Morgan Johansson (S) att regeringen vill "städa ut" den typen av systemfel som lyfts fram i kartläggningen.
För att stoppa den organiserade brottsligheten vill justitieministern skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring. Enligt Morgan Johansson kunde en möjlighet vara att bevilja arbetstillstånd enbart när det finns behov på arbetsmarknaden.
En rad förändringar är på gång för att stävja välfärdsbrottsligheten:
* Myndigheter som upptäcker fusk har i vissa fall inte rätt att informera varandra på grund av sekretess. Brottsförebyggande rådet ska utreda om reglerna behöver ändras för att underlätta brottsbekämpningen.
* En utredning ska undersöka om fusk kan stoppas genom en samordnad funktion för utbetalningar från välfärdssystemen.
* För att förhindra bedrägerier med falska id-handlingar föreslår en utredning skärpta regler för id-kort och bank-id.
* I fjol infördes en lag om folkbokföringsbrott som gör det straffbart att lämna oriktiga uppgifter till folkbokföringsregistret.
* Bolagsverket har tagit fram förslag som ska försvåra för kriminella att använda företag som brottsverktyg.
STAFFAN WOLTERS
