Intresset för att rädda övergivna hus har Robert Danielsson haft sedan 2016.
Robert Danielsson växte upp i Småland och redan i tidig ålder fick han höra att man skulle bege sig i från landsbygden då det inte fanns någon framtid där. Nu, flera år senare, har det snarare blivit tvärtom.
Idag är han initiativtagare till en folkrörelse som kallas ”Jag räddade ett ödehus" med 25 000 medlemmar. I veckan var han på plats i Tierp där han bland annat berättade om fenomenet att rädda ödehus och vad man bör tänka på innan man köper en sådan fastighet.
Roberts egna intresse kom i gång på riktigt under åren 2015–2016. Enligt honom själv var det två händelser som sammanföll ungefär samtidigt som kom att bli själva startskottet för hans engagemang.
Dels beror det på situationen kring den stora flyktingvågen 2015 då många av de flyktingar som kom inte hade någonstans att bo. Dels för att flera kommuner började flagga för att de tomma husen som finns runt om i landet var ett problem och att man nu ville sätta in tvångsaktioner för att kunna riva husen på fastighetsägarens bekostnad.
– Jag insåg att det fanns en paradox där. Det finns tomma hus, och det råder bostadsbrist – ändå så finns det krafter som vill riva en massa hus, säger Robert Danielsson.
– Flera kommuner börjar nu förstå att ödehus inte är en belastning, utan en resurs.
Robert Danielsson menar att det är viktigt att bevara ödehusen för att på så sätt ha kvar en levande landsbygd. Samtidigt menar han att det är billigare och mer miljövänligt att renovera ett gammalt hus än att köpa alternativt bygga nytt.
– Om du köper ett nytt hus så har du en teknisk livslängd på 30 år. Nya hus har även uppförts med andra byggnormer och de innehåller väldigt mycket plast.
– Gamla hus å andra sidan, har en bättre livslängd och kostar inte lika mycket.
Ett av många hus som Robert Danielsson besökt under åren.
Du pratar om att bevara landsbygden, hur kommer ödehus in i den diskussionen?
– Varje hushåll bidrar med efterfrågan av service och tjänster, viket innebär att de kommuner som har haft svårt med förskola och skola, så blir nya hushåll väldigt viktiga. Speciellt om hushållet flyttar in i hus som redan finns. Då blir det en liten kostnad för kommunen och oftast finns dessa övergivna hus på landsbygden.
– Det finns markägare som har ödehus på sina tomter, men de låter bara husen förfalla. De gör samhället en otjänst.