Föräldrarnas utbildningsnivå är en av flera förklaringar till hur väl elever presterar. Det visar forskning som bland annat Helena Holmlund, docent i nationalekonomi, står bakom.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Elever på landsbygden presterar generellt sett sämre och Uppsala län följer mallen.
– Vi kan se att det i första hand handlar om två saker, låg utbildningsnivå i en kommun och många elever med invandrarbakgrund påverkar skolresultaten negativt, säger Helena Holmlund docent i nationalekonomi och verksam vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
I topp i Skolverkets senaste statistik över skolresultaten i Uppsala län ligger pendlarkommunen Knivsta. Av de elever som gick ut nionde klass läsåret 21/22 klarar 79,6 procent kunskapskraven i alla ämnen. På länets jumboplats ligger Heby kommun med 51,3 procent. Av eleverna i årskurs 9 har 36,4 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning.
IFAU publicerade 2020 en rapport som bekräftar bilden av stora skillnader mellan skolor på landsbygden och i städerna.
Pojkar klarar skolor med lägre kvalitet sämre än flickor, menar docent Anna Sjögren, verksam vid IFAU.
Anna Sjögren, även hon docent i nationalekonomi, bekräftar att föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för hur det går i skolan, men det är förstås inte hela förklaringen. Det kan vara en fördel i sig att bo i ett storstadsområde.
– De som växer upp i storstäder kan kanske präglas av den miljön. Här finns ju större tillgång till utbildning och förebilder att inspireras av, säger hon.
Rapporten visar också att glesbygdsskolor generellt sett har lägre kvalitet.
– De kan ha sämre förutsättningar att locka utbildade lärare, till exempel, säger Helena Holmlund.
Dessutom är skillnaden mellan flickor och pojkar stor. Bland flickorna i Heby kommun klarade 68,8 procent kraven i alla ämnen, jämfört med 38,8 procent av pojkarna.
Pojkar har det tuffare med studiemotivationen i landsbygdsskolorna. Arkivbild.
– Könsskillnader har funnits så länge vi kunnat mäta. Redan på 30-talet presterade tjejerna bättre än killarna i skolan, säger Anna Sjögren.
Hon menar att drivkraft och målsättning hos eleverna skiljer sig mellan stad och land.
– En förklaring är att de jobb som tjejer väljer ofta kräver högre utbildning, medan killarna väljer yrken som ger bra betalt, men med lägre utbildning. Då minskar killarnas drivkraft för de klarar sig ändå, säger Anna Sjögren.
Utflyttningen från landsbygden historiskt sett bidrar också, menar hon. De som vill göra karriär flyttar, medan de som inte lockas av det blir kvar. På så sätt sjunker ambitionerna och nivån på längre sikt.