Kommentarerna haglade in till debatten om fotgängares vara eller icke vara i skidspåren.
"Gå inte här. Brukar du gå här (på skidspår) under barmarkssäsongen? Gå ändå inte här. Hittar du inget annat promenadstråk? Gå ändå inte här."
Det skriver den frustrerade skidåkaren Henrik Willén på sociala medieplattformen X, tidigare Twitter. Inlägget fick stor uppmärksamhet och kommentarerna haglade in.
"Jag går på skogsstigar året runt med min hund. Skulle inte falla mig in att avstå för att några sportfånar tror att de äger snön", svarade en användare.
"Toxiska skidåkare är lika outhärdliga som cyklister", fortsätter en annan.
"Verkligen konstigt att detta skapar så upprörda känslor. Jag trodde folk gick där för att de inte visste", kontrar ytterligare en användare.
Ja, debatten om vem som har rätt att vistas i skog och mark vintertid – närmare bestämt där det dragits skidspår – har återigen blossat upp på sociala medier.
Henrik Willén känner frustration när han ser hur omsorgsfullt preparerade skidspår förstörs av fotgängare.
– Folk inser ofta inte att de går i ett skidspår. De känner inte till all tid och ansträngning som krävs för att skapa dem. Jag tycker kommunerna borde informera bättre om hur man beter sig i och runt skidspår.
En del kommuner har satt upp regler. På Tierp kommuns hemsida står att motionsspåren är till för skidåkning under vintersäsongen:
"Skidklubbarna lägger ner ett stort arbete på att få fina skidspår och skatebäddar. För att inte spåren ska trampas sönder hänvisar vi er som vill jogga, löpa eller promenera att istället använda er av andra gång-, skogs- eller promenadvägar."
På andra sidan den frostiga konflikten finns motionärer och hundägare som förlitar sig på allemansrätten för sin rätt att vandra. Men vad är det som gäller, egentligen?
Nils Hallberg, miljörättsjurist på Naturvårdsverket, förtydligar att allemansrätten, som blev en del av grundlagen 1994, inte tar upp skidspår särskilt.
– Allemansrätten nämner inte skidspår. Skidspår är inte reglerade i lag. Däremot understryker miljöbalkens sjunde kapitel, första paragraf att naturanvändare ska vara varsamma och visa hänsyn.
Har man rätt att vägra lämna skidspåren som fotgängare?
– Man kan väl alltid vägra. Men rent teoretiskt kan det också vara möjligt att man gör sig skyldig till någon form av skadegörelse.
Mikael Gustafsson, volontär från Söderfors GoIF, lär UNT-reportern Jeanina Santiago reglerna i skidspåren.
Kan man bli polisanmäld?
– I teorin, ja. Man kan man bli polisanmäld för skadegörelse eller åverkan, som är en lite mildare grad av skadegörelse. Men i praktiken har frågan inte prövats i domstol, så det är osäkert hur utfallet skulle bli, säger han och tillägger:
– Man bör visa hänsyn och respekt istället. Att inte förstöra något som någon lagt tid på att skapa.
Har någon faktiskt blivit polisanmäld för att ha vägrat lämna skidspåren?
– Inte vad jag vet. Men jag skulle välkomna en rättslig prövning så att vi får tydliggjort vad som gäller eftersom den här frågan om vem som har rätt till skidspåren är återkommande, och det finns inget klart juridiskt svar eftersom lagstiftningen inte är specifik på den punkten.
Polisen har begränsade resurser. Bör de läggas på att lösa konflikter i skidspår?
– Det är en fråga för regeringen att svara på, säger Nils Hallberg.
Lars Gusch, spårdragare i Storvreta, lägger flera timmar i veckan på att dra spår tillsammans med andra frivilliga. "Jag vill helst söka dialog med folk som går i spåret, för att vänligt förklara läget. Det är ju ändå inte alla som vet hur mycket jobb det ligger bakom."