— Det finns ett stort informationsbehov och vi vill ställa upp och ta vårt ansvar. Men det kräver mycket resurser att vara mer på plats, säger Sebastian Olofsson, på länsstyrelsen i Uppsala.
Under våren 2020 fick Uppland ett nytt vargrevir. Det handlade om Siggeforareviret som, enligt länsstyrelsen, breder ut sig från Järlåsa i söder till Färnebofjärdens nationalpark i norr. Strax efter nyår stod det också klart att vargflocken hade fått ungar som nu har växt upp.
Vargarna har skapat stor debatt bland de boende i området. Efter tre vargangrepp på får under hösten ökade oron bland tamdjursägare ännu mer. Med anledning av vargarnas påverkan på närområdet har länsstyrelsen i Uppsala nu sökt pengar hos Naturvårdsverket för att sätta in förebyggande åtgärder mot framtida vargangrepp.
— Vi på länsstyrelsen har två mål i den här frågan. Vi har ett ansvar att det ska finnas ett visst antal vargar i Sverige och där är vårt län en del i det uppdraget. Samtidigt vill vi ha så få tamdjursangrepp som möjligt och minska de socioekonomiska effekter ett vargrevir kan innebära. Men för att lösa den ekvationen krävs resurser, säger Sebastian Olofsson, vilthandläggare på länsstyrelsen i Uppsala.
Ända sedan vargarna etablerade sig i området har länsstyrelsen varit på flera möten och informationsträffar med jägare, lantbrukare och andra grupper för att berätta om länsstyrelsens arbete. Om Naturvårdsverket beviljar pengarna är just information något som Sebastian Olofsson och hans kollegor kommer satsa ännu mer på.
— Det här är ju ett nytt område för vargarna att ha ett revir i. Många av dem som bor och verkar i området har inte levt vid ett vargrevir på många år. Så det finns ett stort behov av information och dialog. Och vi vill vara på plats med personal så ofta som möjligt för att bistå till exempel jägare och lantbrukare med hur man kan hålla sina tamdjur säkra, säger Sebastian Olofsson.
Vad exakt kommer pengarna gå till?
— Det kan handla om att ge råd kring vad man kan göra för att skydda tamboskap mot vargen. Allt från hur ens fårhägn kan tätas för att vargen inte ska ta sig igenom till hur man ska hantera slaktavfall för att vargen inte ska lockas nära bebyggelse.
Hur är inställningen till vargarna i det här området?
— Det finns ungefär lika många åsikter om vargarna som det finns människor. Det har ringt folk som tycker det är toppen, några är oroliga för dina djur men vill anpassa sig efter situationen och några som vill skjuta varenda varg. Men det som alla kan enas om är att vi vill ha noll tamdjursangrepp, sedan försöker vi komma fram till hur man ska uppnå det på bästa sätt.
Varghannen i Siggeforareviret är genetiskt viktig för den svenska vargstammen. Därför ställs det höga krav på att prova andra lösningar för att förhindra tamdjursangrepp innan det kan bli aktuellt med skyddsjakt. Det har upprört många jägare, men Sebastian Olofsson menar att de genetiskt viktiga vargarna är en förutsättning för att hålla nere det totala antalet vargar i Sverige.
— Om det inte skulle finnas genetiskt viktiga vargar i Sverige skulle vi sannolikt behöva ha två, tre eller fem gånger så många vargar totalt. Den svenska vargstammen är så inavlad att det är omöjligt att uppnå gynnsam bevarande status utan invandrade vargar från Finland eller Ryssland, som är fallet med hannen i Siggeforareviret. Så det finns goda skäl att vidta andra åtgärder än skyddsjakt i det här reviret, säger Sebastian Olofsson.