Pierre Janson (KNU), utbildningsnämndens ordförande i Knivsta, säger att de har börjat sätta in mer resurser i de klasser där elever halkat efter, inte i de klasser som är störst.
I Uppsala län varierar skolklassernas storlek.
Störst klasser finns i de södra delarna av länet. I Uppsala är medeltalet för alla årskurser 26 elever per klass, vilket innebär att vissa klasser är större än så och vissa är mindre. I Tierp är klasserna minst (20 elever) jämfört med övriga kommuner i UNT:s undersökning.
I Uppsala arbetar förskoleklasserna ofta i mindre grupper än de klasser som barnen ingår i, därför kan den siffran vara lite missvisande, skriver Erik Boman, kommunikationsansvarig på Uppsala utbildningsförvaltning, i en kommentar till statistiken.
Men i de södra länsdelarna är ändå skolklasserna större än i de norra länsdelarna.
I Knivsta kommun säger Pierre Janson (KNU) att de har blivit överraskade av att så många ensamstående med barn har valt att flytta in i nybyggda mindre lägenheter i Knivsta centrum.
– SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) prognoser säger att antalet barn ska minska i Knivsta, men vi överträffar hela tiden statistiken. Kanske är det här de sista stora barnkullarna eller så kommer det att fortsätta flytta hit nya barnfamiljer. Just nu är det svårt att planera lokaler och fördela ut personal för att klasserna ska bli så jämnstora som möjligt i hela kommunen, säger Pierre Janson.
Även i Lagga fortsätter elevantalet att öka. Här har Knivsta kommun nyligen öppnat två extra klassrum.
– Efter pandemin är det fler som arbetar hemifrån några dagar i veckan och har valt att flytta hem sina barn från friskolor i Uppsala, säger Pierre Janson.
Han är medveten om att klasserna i kommunens skolor är stora, men säger att de har valt att i första hand minska barngrupperna i förskolan.
– Vi har liksom många andra kommuner en ansträngd ekonomi i år, men anser att det är fel att osthyvla bort kvalitén. Vi har i stället valt en långsiktig strategi som handlar om att inte justera vår budget genom att sparka och anställa personal, och det börjar ge resultat. När vi söker personal har vår kommun nu gott om behöriga lärare med goda kvalifikationer att välja mellan, säger Pierre Janson.
Vissa elever i Knivsta har ändå halkat efter under senare år. Det har kommunen själv upptäckt genom nya mätmetoder.
Kan ni sätta in en extra lärare om det plötsligt blir många barn i en klass?
– Ja, men vi stirrar oss inte blinda på klassens storlek, utan vi tittar främst på hur det går för de yngre eleverna, att de bland annat ska ha knäckt läskoden. Vi använder en helt ny metod för att se var de extra resurserna behövs mest. Är det en klass där få elever har knäckt läskoden så stoppar vi in extra resurser där, säger Pierre Janson.
I bland annat Uppsalas förskoleklasser är det vanligt att dela upp barnen i mindre grupper. Bilden är tagen i ett tidigare sammanhang i Storvretaskolan, årskurs 2.
Ett av verktygen är ögonscanning som exempelvis kan se om en elev hoppar mellan raderna då hen försöker läsa en text, något som kan tyda på läs- eller skrivsvårigheter.
– Så det viktiga är att vi börjar tidigt och tittar på individens utveckling och sedan fördelar resurser utifrån dessa behov. Det är ett lite nytt sätt att tänka, men har underlättat både för lärare och föräldrar att ge rätt hjälp, säger Pierre Janson.
En kommun som har ont om pengar är Älvkarleby där skolchefen slutade i våras då skolförvaltningen fick ett sparbeting från politikerna på 10 miljoner kronor. Samtidigt är Älvkarleby en av de kommuner som har minst antal elever per klass bland de undersökta kommunerna.
– Vi har besparingskrav på hela förvaltningen och har slagit ihop några mindre klasser till samma storlek som övriga (medel 20,6 elever per klass), så klasstorlekar är inte det främsta vi sparar på, säger utbildningsförvaltningens tf förvaltningschef Johanna Wilestedt.
Vad tänker ni spara på?
– Främst tittar vi på naturliga avgångar när folk går i pension, tjänstledigheter med mera och ser över vad vi behöver tillsätta eller inte tillsätta. Vi tittar också på hur vikariepoolerna ser ut inom både förskola och grundskola.
Det har förekommit uppgifter om att vissa kommuner funderar på att spara på skolmaten, men det är inget som Johanna Wilstedt känner till.
– Serviceavdelningen ser över vilka besparingar som kan genomföras inom kost och lokalvård för att minska kostnader för skolan, men jag har inte hört att det ska påverka själva måltiderna, säger hon.
Christina Stenhammar, skolchef i Östhammar, säger att det är svårt för dem att jämna ut klasstorlekarna eftersom de har ett visst antal klassrum på varje ort, oavsett hur många barn som föds eller flyttar till varje område.
I Östhammar syns nu att antalet barn i förskolorna minskar.
– Just till den här terminen kan vi se en mycket liten ökning av elever i grundskolan, men framåt år 2026 ser det ut som om elevunderlaget till våra grundskolor kommer att minska, säger Christina Stenhammar, barn- och utbildningschef i Östhammars kommun.
Enligt henne har landsbygdskommuner som Östhammar en större utmaning än exempelvis Uppsala när man ska fördela eleverna i jämnstora klasser.
– Vi har skolor på fem orter och olika förutsättningar lokalmässigt. Vi kan inte bara hänvisa elever till en grannskola om det är fullt i en skola på en ort, eftersom avståndet är långt mellan våra orter. Har vi möjlighet vill vi ha mindre grupper längre ner i åldrarna, men lokalerna stämmer tyvärr inte alltid riktigt ihop med hur många barn det finns i varje årskurs på olika orter.
Kommer er budget att räcka hela året eller behöver ni spara på exempelvis skolmaten?
– Med tanke på inflationen har kommunerna generellt högre kostnader nu och vi som andra kommuner har en utmaning när det gäller budget och ekonomi. Skolmaten har vi än så länge kunnat prioritera. Men vi håller hårt i pengarna för att budgeten ska räcka året ut.