Även om hyrorna höjs finns risk för att underhållet halkar efter, enligt Marcus Kjellin på Hyresgästföreningen. "I och med att vi befinner oss i ett allvarligt ekonomiskt läge kommer ingen part att kunna gå helt oskadd ur krisen. Det handlar inte bara om att hyreshöjningar inte räcker till, utan även om att exempelvis tjänster på underhållsentreprenad är dyrare nu", säger han.
På ena sidan står flera av Uppsala läns kommuners bostadsbolag och många privata fastighetsägare i länet. På andra sidan står över 50 000 hyresgäster.
Fastighetsägarnas kostnader för underhållstjänster, varor, trygghetsarbete och låneräntor har ökat. Samtidigt har många hyresgäster en ansträngd ekonomi eftersom lönerna inte har utvecklas i samma takt som priserna på mat, el, tjänster och annat.
Yrkandena från länets fastighetsvärdar ligger i år mellan 4,4 och 13,9 procent i hyreshöjning. Nya hyror ska för de flesta gälla från 1 januari varje år, men för exempelvis Uppsalahem gäller istället 1 april.
– De höga yrkandena vi får från företagen i år är ett uttryck för behov de har. Samtidigt har hyresgästernas levnadsmarginal krympt vilket gör att utrymmet för att klara en hyreshöjning är mindre för många. Ur det perspektivet får höjningarna nästa år inte bli ett öre högre än de absolut måste vara, säger Marcus Kjellin, förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen ArosGävle och Mitt som representerar hyresgästerna.
Bland de kommunala bostadsbolag som hittills har lagt sina yrkanden hamnar Tierpsbyggen högst med 13,9 procent.
– Det är höjda kostnader för taxor, underhåll, räntor med mera som ligger bakom vårt yrkande. I princip allt har blivit dyrare. Bara våra låneräntor innebär en merkostnad på nio miljoner kronor nästa år. Så det är en besvärlig tid, säger Roger Kjettselberg, vd på Tierpsbyggen.
Det är bistra tider även för de kommunala bostadsföretagen, enligt Tierpsbyggens vd Roger Kjettselberg. "Priserna på i princip allt har höjts. Bara våra låneräntor kommer att kosta nio miljoner kronor mer nästa år", säger han.
Nästan alla privata fastighetsägare i länet har lagt ett bud på 12 procent. Om höjningen går igenom skulle det exempelvis innebära en höjning med 1 200 kronor mer i månaden för en lägenhet som i dag har en hyra på 10 000 kronor.
– Det är ett speciellt år och vi förväntar oss tuffa förhandlingar med tanke på det ekonomiska läget. Vi ser ett behov av att höja hyran med 11–12 procent i Uppsala län för att på ett hållbart och långsiktigt sätt kunna förvalta fastigheterna. Eftersom kostnader som bland annat fjärrvärme och räntor blivit dyrare behöver även hyran höjas för att hyresgästerna fortsatt ska ha en god kvalitet på sitt boende och en trygg miljö i sitt närområde, säger Agnes Svedberg, på fastighetsägarnas MittNord-kontor i Uppsala.
I bland annat Sigtuna och Uppsala kunde parterna inte komma överens förra året när det gällde de kommunala bostadsbolagen. Då fick hyresmarknadskommittén (HMK) gå in och besluta om förra årets hyreshöjning för Sigtunahem och Uppsalahem, där hyrorna stannade på drygt 4 procent förra året efter att bolagen var för sig först yrkat på höjningar kring närmare 10 procent.
– I år är vi i ett läge där den ekonomiska krisen gör att fönstret för att hitta utrymme för en uppgörelse som både hyresgäster och hyresvärdar kan acceptera blir mindre, säger Marcus Kjellin.
Så det är stor risk för att ni hamnar i HMK igen?
– Nja, det är sällan en lyckad lösning för någon part. Därför försöker alla i första hand att komma överens i förhandlingarna.
Om hyrorna avgörs av en utomstående part tar det lång tid och leder till retroaktiva hyreshöjningar.
– Hyresgästerna kan då få svårt att betala sin hyreshöjning i efterhand, samtidigt som bostadsföretagen inte kan göra sin budget i tid. Så vi hoppas på att komma överens, säger Marcus Kjellin som anser att det finns risk att utveckling av bostadstjänster och -bostadsbestånd kan få stryka på foten.
– Det är klart att det kommer märkas att vi är i en kris. Ingen part kommer att kunna gå helt oskadd ur krisen.
