Vargattackerna i länet har varit många den senaste tiden och konflikten om vargen stor. Djurägare är rädda för sina djurs skull medan andra vill ha en natur som inkluderar rovdjur. Nu menar svenska rovdjursföreningen att vargattackerna hade gått att undvika.
– Vi har inte sett att det kommit något angrepp där det finns rovdjursavvisande stängsel. Det har inte förekommit kring Siggefora i alla fall. Men däremot har det saknats rätt stängsel vid alla de angrepp som förekommit där, säger Per Axell, regionansvarig vid svenska rovdjurföreningen i Uppsala län.
Så sent som i lördags rapporterade UNT om en vargattack mot får på en gård i Tärnsjö. Åtta får hade attackerats, tre var döda och resten var tvungna att avlivas. Där ska de inte haft denna typ av stängsel.
– I det här senaste fallet var det två eltrådar som var stängslet, det räcker på sin höjd att hålla får inne. Ett rovdjursavvisande stängsel har fem trådar med ett par decimeters mellanrum och ordentlig ström. Det håller i princip, varg, björn och hund ute, om det är rätt gjort.
Han berättar att man genom Länsstyrelsen kan få bidrag till att montera ett rovdjursavvisande stängsel.
– Medlemmarna i rovdjursföreningen är även utbildade för att montera de här stängslena på rätt sätt och det gör vi gratis. Vi vill att man ska kunna samexistera med rovdjur. Stängslet gör det besvärligt för varg att ta sig in och då ger de sig på rådjur eller vildsvin ute på fältet istället.
Djuren kalkylerar energi och risk i förhållande till vad det ger, menar han.
– Det är sorgligt och dumt när man inte stängslat ordenligt. Men djuren gör som de gör och tänker att här finns det mat som är lättåtkomlig. Ju fler som stängslar rätt innebär en mindre risk att djur går åt.
Har djurägarna ett ansvar att stängsla rätt?
– Ja det tycker jag. Vi har rovdjur i vår natur och ska ha det. Det tillhör vår fauna.
Lantbrukaren Per Möller, vars får råkade ut för vargattacken i Tärnsjö, är kluven till rovdjursavvisande stängsel.
– Jag tycker det är ett gigantiskt jobb att sätta upp ett rovdjursavvisande stängsel. Men vill Länsstyrelsen ha varg i närheten är det kanske vettigt att sätta upp ett sådant stängsel.
Men samtidigt tycker han inte att det är hans ansvar.
– Mina får är inhägnade och har aldrig gått ut, men att vargen tar sig in är ett problem. Min åsikt är att om staten och svenska folket vill ha varg så tycker jag att de får se till att den håller sig utanför mina hagar.
Själv har han tidigare varit i kontakt med Länsstyrelsen angående stöd och bidrag vid uppsättande av rovdjursavvisande stängsel.
– Jag måste aktivt använda stängslet i fem år annars blir jag återbetalningsskyldig. När man är 64 så kan man fundera på om man orkar hålla på i fem år till.
Enligt honom är det också ett dilemma att stängslet ska innehålla fem eltrådar varav den ena får vara högst en decimeter från marken.
– Gräset växer fort så här års och då blir det mycket trimning. Jag har föreslagit att om vargen kommer får de sätta dit en jägare och skjuta den, säger Per Möller.
Medan Per Axell är noga med att belysa att just vargarna kring Siggeforareviret är genetiskt viktiga.
– De är första respektive andra generationens avkomma av en invandrad varg och de behövs för den svenska inavlade stammen.