Så här ska penningtvätten ha gått till

Upplägget i bedrägerihärvan som nu nystas upp har varit avancerat och inbegriper allt från fejkade kreditupplysningslänkar till swishbluffar.

Åklagarkammaren i Uppsala väckte nyligen åtal mot sex personer med anknytning till Uppsala län. Nu berättar UNT om hur det påstådda bedrägeriet och den efterföljande penningtvätten har gått till.

Åklagarkammaren i Uppsala väckte nyligen åtal mot sex personer med anknytning till Uppsala län. Nu berättar UNT om hur det påstådda bedrägeriet och den efterföljande penningtvätten har gått till.

Foto: Christine Olsson/TT

Uppsala län2021-11-18 12:00

UNT skrev om att åklagarkammaren i Uppsala väcker åtal mot sex personer som misstänks ha gjort sig skyldiga till penningtvätt. Detta genom att ha agerat så kallade penningmålvakter.

Den påstådda penningtvätten sägs enligt förundersökningsprotokollen ha föregåtts av följande bedrägeri:

Personer bakom fejkkonton har begått diverse annonsbedrägerier av en och samma modell. Offret vill antingen sälja, köpa eller hyra något, till exempel en lägenhet. Bedragaren ber om bankuppgifter, epostadress och telefonnummer. Bedragaren ber också om att få göra en kreditupplysning på personen och skickar en länk. Kreditupplysningen på länken ser riktig ut men är bara ett sätt för bedragarna att få offret att klicka i sitt bank-id. Det är bedragarnas väg in på offrets bankkonto.

Kreditupplysningen kostar pengar som bedragaren säger sig vilja ersätta. Bedragaren hävdar sedan att de "råkar swisha" för mycket. 100 kronor har råkat bli 10 000, pengar som offret mycket riktigt ser på sitt konto. Det är dock inte bedragarens pengar utan offrets. Bedragaren har flyttat pengar från offrets andra konton till huvudkontot och har alltså inte swishat.

Offret tror dock på bedragaren och vill återbetala. I ett av fallen har bedragaren lyckats lura personen att swishen aldrig kommer fram. Fört över pengar från ett annat av offrets konton vid varje swishförsök och döpt överföringen till "Retur". När offret till slut anade något skumt hade hen blivit av med nästan 50 000 kronor.

Men de sex som står åtalade då?

Jo, de misstänks ha agerat så kallade penningmålvakter. I förhör hävdar de misstänkta att de på Facebook sett en tjänst där man kunde tjäna snabba pengar. De har huggit på erbjudandet och via personer bakom fejkkonton blivit en del av en pengakedja som pengarna har kunnat flöda igenom.

Bedragarna har angett de misstänkta penningmålvakternas telefonnummer till offren. När offren velat swisha tillbaka pengar har således penningmålvakternas namn dykt upp på Swish, istället för bedragarens namn. Bedragarna har gett offret förklaringen att pengarna gått till en kollega alternativt en pojk- eller flickvän.

Pengarna går direkt från offer till penningmålvakt. De har sedan efter instruktioner från bedragarna förmedlat vidare pengar till såväl andra personer som diverse bitcoinföretag. De har fått behålla en del själva som betalning.

Samtliga förnekar brott.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!