Utmaningarna i sjukvården, som väljarna rankar som den allra viktigaste frågan i valet, är stora. I flera år har Akademiska sjukhuset brottats med både ekonomiska underskott och brist på sjuksköterskor, vilket lett till stängda vårdplatser.
Bristen på vårdplatser har i sin tur gjort att många patienter som behöver läggas in på sjukhuset får vänta länge på akutmottagningen innan en plats blir ledig på en vårdavdelning. I genomsnitt har det under sommaren varit 20 patienter som övernattat på akuten i väntan på en vårdplats.
Detta har lett till att Inspektionen för vård och omsorg kommit med flera beslut där de kräver att Akademiska sjukhuset öppnar fler vårdplatser.
Sjukvården är Region Uppsalas ansvar. Den gångna mandatperioden har regionen styrts av en blågrön koalition med M, L, KD, C och MP. Här är partiernas förslag inför nästa mandatperiod.
Socialdemokraterna
– Vi vill stoppa inhyrning av personal på längre kontrakt. När man använder inhyrning ska det vara en tillfällig lösning för att täcka sjukluckor. Samtidigt ska regionen arbeta i samarbete med de fackliga organisationerna för att förbättra anställningsvillkor för både sjuksköterskor och undersköterskor. Vi vill också förbättra möjligheterna till kompetensutveckling och ge fria arbetsskor till vårdpersonal, säger Helena Proos (S).
Vill ni tillföra mer resurser till sjukhuset för detta?
– I årets budget lade vi 30 miljoner för att lägga på personalen. Men det går inte att lova mer pengar under nästa år, det beror på hur ekonomin ser ut. Vi vill inte höja skatten, vi är inte där än. Först måste vi se hur långt resurserna räcker när vi för över resurser från hyrpersonal till anställd personal.
Moderaterna
– Det är viktigt att skapa ordning och reda i regionens ekonomi. Sparprogrammet för Akademiska har varit framgångsrikt och det ska fortsätta, säger Emilie Orring (M).
– För att få fler vårdplatser vill vi att regionen jobbar mer för att bli en attraktiv arbetsgivare. Medarbetarna behöver vara med och utveckla verksamheten. Vi tror inte att mer pengar löser problemen. Akademiska sjukhuset måste också få ett tydligare uppdrag där delar av dagens uppdrag utförs av andra vårdgivare, både privata aktörer och offentliga, som lasarettet i Enköping. Det behövs fler aktörer för att klara vården. Omställningen till effektiv och nära vård måste fortsätta och satsningar på fler närvårdsplatser kan avlasta Akademiska sjukhuset.
Sverigedemokraterna
– Vi vill föra ut både personalansvar och budgetansvar till kliniknivå på sjukhuset. Det har visat i till exempel Malmö att det har minskat administrationen. De resurserna kan klinikerna sedan lägga på att rekrytera personal, säger Christer Olsson (SD).
Vilka administrativa uppgifter är det som inte ska utföras?
– Det vet jag inte, men i Malmö minskade de administrationen 20 procent på det sättet.
– Vi vill också införa hälsoenheter dit medborgarna kan komma utan tidsbokning och lämna blodprov, ta blodtryck och urinprov. På så sätt kan man ställa diagnos på 15 olika sjukdomar. Då kan kanske åtta av tio personer lugnas så att de inte behöver uppsöka akutmottagningen och belasta sjukvården.
Problemet för akutmottagningen är främst att det saknas vårdplatser så att patienterna som ska läggas in på sjukhuset blir kvar på akuten. Hur hjälper de här proverna mot det problemet?
– Jag har inte tillräcklig kunskap för att säga på vilka avdelningar det är för dålig personalsituation för att ta emot patienterna från akuten. Men det finns bara ett sätt att få till akuten, och det är att minska tillflödet. De här personerna behöver förr eller senare tittas till om de kommer till akutmottagningen.
Vänsterpartiet
– Man måste satsa mer på personalen. Vi har föreslagit en skattehöjning på 50 öre. Det skulle ge totalt 500 miljoner och av dem vill vi lägga 300 miljoner på Akademiska sjukhuset, säger Neil Ormerod (V).
– Man måste också sluta att lägga ett effektiviseringskrav på sjukhuset. När man i dag räknar ut hur stora kostnadsökningarna är tar man bort en procent. Sjukhuset måste få full kompensation för ökade kostnader
Liksom Socialdemokraterna vill V att vårdpersonal ska få betalda arbetsskor.
– Det är ganska lite pengar det handlar om, men de anställda måste känna att arbetsgivaren bryr sig, säger Neil Ormerod.
– På längre sikt kan man behöva flytta pengar från specialistvården till primärvården, men det går inte i dagsläget. Man måste bygga ut primärvården först så att de kan jobba mer med förebyggande vård.
Centerpartiet
– Vi vill fortsätta arbetet med att regionen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Då vill vi se till alla människors möjlighet att påverka sin vardag och hur man utför arbetet. Vi vill både se över lönerna och främja nya arbetssätt. Som sjukvårdsutbildad ska man också kunna välja sin arbetsgivare, säger Unn Harsem (C).
Vill ni tillföra mer resurser för att kunna höja lönerna?
– Jag tror inte lösningen är att slänga in mer pengar men vi måste skjuta till det som behövs. Man kan införa nya arbetssätt utan att det kostar mer. Ett exempel är när man förändrade sitt sätt att ronda och ronderna blev mycket mer effektiva. Vi vill också stärka upp primärvården och satsa mer på vårdcentraler runt om i länet. Jag tror då att vi måste flytta ut mer bassjukvård från Akademiska sjukhuset till bland annat lasarettet i Enköping. Men det är inget man ändrar genom ett trollslag utan ett långsiktigt arbete.
Kristdemokraterna
– Vi vill införa en förstärkt vårdgaranti likt den man har i Stockholm. Får man inte rätt vård inom 30 dagar kan man då söka vård hos en annan vårdgivare. Vi vill också upphandla ramavtal inom de områden där vi i dag har långa vårdköer. Då får man ett komplement till den vård som i dag ges på Akademiska sjukhuset, säger Björn-Owe Björk (KD).
Innebär det att ni kommer att flytta resurser från Akademiska sjukhuset?
– Under en övergångsperiod kommer det kanske att bli så. Vi vill bygga ut primärvården och komplettera med närvårdsplatser. Då kommer det att minska belastningen på akuten. Har man fungerande äldremottagningar med geriatrisk kompetens och möjlighet till direktinläggning får man bort ett stort flöde på akutmottagningen.
– Vi vill också gå vidare med den arbetstidsmodell som nu förhandlats fram för sjuksköterskorna så att den också omfattar undersköterskor. För att vara en bra arbetsgivare vill vi också bygga fler parkeringsplatser.
Avgifterna täcker inte kostnaden för p-huset och en stor del av dem som parkerar där bor i Uppsala tätort och jobbar dagtid, ska man subventionera deras parkering när det saknas resurser i vården?
– Vi ser det inte som en kostnad. Kostnaden om vi förlorar medarbetare är högre.
Liberalerna
– Den viktigaste frågan för vår region är kompetensförsörjningen. Vi vill bli ännu tydligare med karriärvägar och löneutveckling där man satsar på trotjänare. Exakt hur det utformas får vi se men vi måste bli bättre på att visa att det lönar sig att stanna kvar. Tidigare har det bara varit genom att byta arbetsgivare som sjuksköterskor har kunnat höja sina löner. Men vi behöver också jobba med andra delar och lyssna på medarbetarna, där man ger mandat till dem på golvet och säkerställer det nära ledarskapet, säger Malin Sjöberg Högrell (L).
Behövs mer resurser till sjukhuset?
– Jag tror att man behöver tillföra mer pengar till Akademiska sjukhuset. Det får man ta från det utrymme som skapas genom att länets befolkning växer varje år vilket i sin tur ger ökade skatteintäkter. Men vi vill inte förändra skattesatsen.
– Vi behöver också satsa på primärvården med en satsning på en fast husläkarkontakt. Med fler AT- och ST-tjänster kan vi säkerställa att vi får fler läkare till primärvården.
Miljöpartiet
– Vi måste se över anställningsvillkoren och arbetstidsmodellerna. Förmodligen måste vi också göra lönesatsningar och arbetstidssatsningar så att de anställda orkar med sitt arbete.
Vill ni satsa mer resurser på vården?
– Jag har ingen exakt summa. I första hand inom sjukhusets befintliga ram, men vi stänger inte dörren för en skattehöjning om det skulle behövas. Det är dock inte det primära som vi vill göra, säger Hans Wennberg (MP).
– Vi vill också förstärka den nära vården. Det är inte en direkt lösning på Akademiska sjukhuset problem men om man har bristande förtroende för primärvården väntar man för länge med att söka vård. Det förebyggande hälsoarbetet är viktigt. Dessutom måste vi satsa mer för att främja psykisk hälsa och öka primärvårdens möjlighet att behandla psykisk ohälsa.
Fotnot: En höjning av skattesatsen med 50 öre innebär en ökning av skatten med 59 kronor per månad för dem som tjänar 20 000 kronor per månad, 102 kronor för dem som tjänar 30 000 per månad och 151 kronor för dem som tjänar 40 000 kronor per månad, räknat på de regler som gäller för 2022.